Ledbandsskada i knäled (Kollateralligamentskada i knä)

Definition

Indelas i skada på inre respektive yttre ledbandet.
Beroende på graden av aktuellt våld, kan skadan ha samband med bristning i menisken eller avslösning av menisken från ledkapseln. Det kan också finnas ett samband med bristning av korsbandssena.
Knäledskadan kan även omfatta andra senor och ledband runt knäleden t ex popliteussenan och/eller iliotibialbandet.

Knäledskadan indelas i tre svårighetsgrader allt efter undersökarens bedömning:
Grad 1: Minimal skada, stabilt eller minimalt instabilt knä.
Grad 2: Måttlig instabilitet.
Grad 3: Uttalad instabilitet, komplett avslitning av ledbandet, eventuellt i samband med avslitet korsband.

Orsak(-er)

Inre ledbandskada: vid vridning av knät med skenbenet utåtvridet eller vid våld mot knäts utsida.
Yttre ledbandskada: vid övertänjning i knäleden eller vid våld mot knäts insida. Ovanlig.

Symtom

Inre ledbandskada: Smärta på knäts insida. Vid större skada kan en instabilitet och vackling kännas tydligt. Slits det inre ledbandet endast delvis av, ger detta mer smärta än om hela ledbandet brister. Vid större skada kan instabilitet och vackling kännas tydligt. Om patienten klarar av att gå nedför en trappa, är detta ett positivt tecken.

Yttre ledbandskada: Smärta över utsidan av knät motsvarande ledbanden på sidan. Vackling utåt vid provokation.
Vid stora knäskador med helt avslitna ledband är ofta även korsbanden skadade och symtomen påtagliga; ”Knät viker sig”, ”Knät går ur led”.

Status

Klinisk diagnos!
En ny undersökning av knäleden efter några dagar, då den akuta smärtan försvunnit, kan vara mycket värdefull.

Vid inre ledbandskada: Smärta över inre ledbandets övre del då knät hålls böjt i 30 graders vinkel och underbenet förs utåt. Instabilitet i sidled bedöms vid olika grader av böjning i knäleden. Om korsbanden är hela, skall knät vara stabilt vid full böjning respektive full sträckning i knäleden. Ingen eller endast måttligt ökad sidovackling vid en partiell skada. Ev. noteras ökad rotation av inre skenbensknölen vid dragning framåt av skenbenet, med knät i 90 grader och fixerad fot sk modifierad främre draglåda. Vid inre ledbandsskada måste även meniskskada misstänkas.

Vid yttre ledbandskada noteras smärta över yttre ledbandet då knät hålls böjt i 30 graders vinkel och underbenet förs inåt. Eventuellt noteras ökad rotation av yttre skenbensknölen vid dragning bakåt av skenbenet, med knät i 90 grader och fixerad fot sk modifierad bakre draglåda.

Det är ofta svårt eller omöjligt att säkert bedöma stabilitet vid skada på yttre ledbandet. Man kan då använda sig av det s k ”figur-4 testet”, där knät böjs 90 grader och underbenet läggs över det andra underbenet (så att siffran 4 bildas). Härvid spänns det yttre ledbandet och kan då undersökas om det är helt.

Om man i samband med undersökningen noterar en svullnad av knäleden måste man misstänka att fler strukturer har skadats t ex korsbanden.

Alternativa överväganden

Inre ledbandskada: Det finns ett samband med inre meniskskada och/eller främre korsbandsskada.
Yttre ledbandskada: Det finns ett samband med yttre meniskskada och/eller bakre korsbandsskada.
Skada på lårbenets huvud vid knäleden.
Skada på lårbenets tillväxtzon hos unga individer: Isolerade korsbandskavslitning. Urledvridning inåt av knäskålen.

Utredning

Har patienten vätska i knäleden (hydrops) skall knät punkteras under sterila betingelser. Innehåller det som sugits upp i sprutan blod är detta tecken på allvarlig skada i leden. Innehåller det uppsugna synlig fettillblandning, måste man misstänka skelettskada.

Röntgen är vanligtvis normal. Det kan ändå vara bra att röntga knäleden för att utesluta andra tillstånd, som t ex skelettskada på lårbenets ledhuvud vid knäleden (kondylfraktur), avslitning av ett korsbandsfäste eller brott i bentillväxtzonen (epifysfrakturer) hos unga.

MR undersökning görs om man misstänker en större skada än om “bara” ett ledband brustit.

Behandling

Skador på enstaka ledband vid sidan av knäleden läker ihop under konservativ behandling, eventuellt med en ortopedisk stödanordning (ortos) som stöd. Dessa skador opereras inte.

Inre ledbandsskador
Skador av grad 1-2 behandlas alltid försiktigt. Till en början bara kyla, tryck och avlastning. Därefter successiv styrke- och rörelseträning via sjukgymnast/fysioterapeut. Lindrigare skador med delvis avslitning av ledbandet läker snabbare. Återgång i aktivt idrottande varierar mellan 2-6 veckor beroende på storlek av skada, eventuella andra skador och hur rehabiliteringen fungerar. I vissa idrotter, som t ex ishockey, kan man bära stödförband som möjliggör tidigare återgång i träning och spel.

Grad 3 skador innebär komplett avslitning av ledbandet. Det blir ofta även skador på korsband, ledkapsel etc. Vid större instabilitet i knäleden eller om det samtidigt finns skador på t ex korsband eller menisk, kan operativ åtgärd behöva tillgripas.

Yttre ledbandsskador
Skador av grad 1–2 med minimal instabilitet behandlas som vid inre ledbandskada grad 1-2 enligt ovan.

Grad 3 skador kan ibland behandlas konservativt dvs man avvaktar med operation. Istället får patienten intensiv träning av lårmuskeln i ett första skede under några månader. Därefter görs en ny bedömning. Har patienten kvarstående symtomgivande instabilitet, beslutar man att operera knät. Operationsindikationen påverkas också av patientens krav på fysisk förmåga.