Kronisk lymfatisk leukemi, KLL
Kronisk lymfatisk leukemi. KLL
ICD-10: C91
Definition:
Okontrollerad tillväxt av s.k. B-lymfocyter. Dessa maligna celler orsakar hämning av immunsystemet, nedsatt funktion av benmärgen och kan ansamlas i blod, benmärg, lymfkörtlar, mjälte och CNS. Finns även som andra former t ex T-lymfocyttyp. Drabbar ff.a medelålders – äldre personer. Vanligaste leukemin.
Orsak:
Okänd, viss hereditet.
Symtom:
I de allra flesta fall har patienten inga symtom då sjukdomen upptäcks. Trötthet, matleda, anemi, viktnedgång, nattliga svettningar, ansträngningsdyspné och fyllnadskänsla i buken (stor mjälte och/eller stor lever) eller palpabla lymfkörtlar kan dock förekomma.
Diagnos:
Upptäcks ofta accidentellt p.g.a. leukocytos (lymfocytos- > 5×109/L) eller asymtomatisk lymfkörtelförstoring. Benmärgsundersökning visar > 30 % lymfocyter.
Differentialdiagnos:
Lymfom.
Utredning:
Hb, LPK, Diff, TPK, Retikulocyter, Elfores,
Behandling
Remiss till medicin-, hematolog- eller onkologklinik för kompletterande provtagning med märgundersökning, typning och ställningstagande till behandling. OBS att diagnosen går att fastställa med ”immunfenotypning” av perifert blod. Sjukdomen kan inte botas, men har ofta ett stillsamt förlopp med ibland mycket lång överlevnad. Behandlas endast vid symtom och då med cytostatika eller monoklonala antikroppar.
En KLL som ej är behandlingskrävande – eller efter avslutad behandling – följes med fördel i primärvården. Lymfocytosen i sig kräver ej behandling. KLL- pat är immundefekt – ökad risk för luftvägsinfektioner, bältros, septikemier.