Kortisonbehandling (Steroidterapi / Kortikosteroidbehandling)

Definition

Terapeutiskt jämförbara doser för några medel:

• Betametason: 0,60 mg
• Dexametason: 0,75 mg
• Hydrokortison: 20,0 mg
• Prednisolon: 5,0 mg
• Triamcinolon: 4,0 mg

Status

Egenskaper
Kortison har ingen akut effekt utan motverkar en inflammatorisk reaktion som kommer först timmar efter det akuta insjuknandet. Kortison behöver därför inte ges som dropp såvida inte patienten är medvetslös eller inte kan svälja.
Positiva effekter: Antiallergiskt. Drar ner på kroppens eget immunförsvar. Minskar antalet vita blodkroppar. Stimulerar bildning av blodplättar (trombocyter).
Negativa effekter: Kortison håller kvar saltet i kroppen (saltretention). Detta leder i sin tur till ökad risk för högt blodtryck. Minskar också insulinets möjligheter att få ned blodsockret. Ger blåmärken.
Personer som använder kortison en längre tid får ofta “Cushing-liknande” utseende med omfördelning av fettet i kroppen som ger en rund ansiktsform (månansikte), markerad puckelliknande utfyllnad i nacken (buffalo hump) och dessutom bålfetma. Huden förtunnas och på buken blir det ofta längsgående sprickbildningar. Muskulaturen förtunnas och skelettet kan urkalkas.
Behandling med kortison kan också leda till att diabetes debuterar eller till ett förvärrat diabetesläge. Kortisonbehandling kan förvärra patientens hjärtfunktion, höja blodtrycket, göra patienten upprymd och någon gång psykotisk. Tuberkulos kan aktiveras och magsår kan drabba patienten, speciellt om patienten samtidigt använder antiinflammatoriska medel av typ NSAID.
Hinder mot att ge kortison: Kortison skall ej ges till gravida, ej heller till växande individer. Kortison i nässpray t ex fluticason och mometason påverkar ej längdtillväxten.
Kortison skall ej ges till tuberkulospatienter och inte heller till patienter med magsår.
Bör inte heller användas av patienter med feber.

Behandling

Anafylaktisk chock och svåra allergiska reaktioner:
Ge först adrenalin. Därefter 5-7,5 mg (10-15 st) betametasontabletter som slammats upp i 1 glas vatten innan det drickes upp av patienten. Man kan också injicera 4-20 mg i ett blodkärl. Betametasonkur med 2,5-5 mg (5-10 st) per dag kan behöva fortsätta i ytterligare 3 dagar. Nedtrappning av behandlingen behövs ej.
Vid astmaanfall ges ofta en något längre kur.
Nässelutslag som enda symtom är knappast indikation för kortisonbehandlingmer än att man kan ge en stötdos betametasontabletter för att få ner utslagen. I första hand ordineras ett antihistaminpreparat under en period.
Kronisk ledgångsreumatism, ledbesvär vid psoriasis, Bechterews sjukdom:
Kortisonbehandling med t ex prednisolontabletter 10 mg/dag ges ofta innan specialmedicinering med DMARD (Disease Modulating AntiRheumatic Drugs) har hunnit få effekt eller om denna specialmedicinering inte är tillräcklig. Det gäller att få så låg men ändå effektiv dagsdos som möjligt.
Polymyalgia rheumatika (PMR):
Behandling inleds med prednisolontabletter 40 mg dagl. Långsam dosminskning.
Temporalisarterit:
Behandlingen inleds, sedan ett vävnadsprov tagits från tinning-blodkärlet, med prednisolontabletter i dos 40-60 mg/dag. Detta pga risk för synförlust. Mycket långsam dosminskning med 5 mg var 3:e vecka ned till 10 mg/dag. Minskningen skall därefter ske med 2,5 mg per månad. Hela dosen skall alltid tas på morgonen. Sänkan och den kliniska bilden skall följas regelbundet.
Inflammation i sköldkörteln:
Se avsnittet Struma i detta kapitel.

Vid planerad behandling med kortisontabletter i mer än 3 månader ges förebyggande behandling mot benskörhet redan från början med bisfosfonat + Ca och D-vitamin, se avsnittet Benskörhet i detta kapitel.