Klåda (Pruritus)

Definition

Besvärande hudirritation som man reflexmässigt försöker lindra genom att klia och riva sig.

Orsak(-er)

Allt från ofarliga tillstånd till bakomliggande svåra sjukdomar. Det är viktigt att om möjligt klarlägga orsaken till klådan innan behandling av symtomen inleds.
Exempel på hudsjukdomar som kan orsaka klåda:
Bakomliggande hudsjukdom:

• Atopiskt eksem med svår klåda.
• Mynteksem
• Kontakteksem
• Seborroisk eksemmed måttlig klåda och fjällande rodnader i hårbotten, ögonbryn, öron, bröst, och i hudvecken mellan näsa och mungipa.
• Neurodermitdär förändringarna sitter ffa på underben, i nacke eller i underlivet
• Lichen ruber planus ffa vid hand- och fotleder. Stark klåda.
• Medaljongsjuka (pityriasis rosea) med måttlig eller ingen klåda men med utslag på bål och längst ut på armar och ben. Eventuellt kan man se en primärmedaljong.
• Hårsäcksinflammation.
• Erythema multiforme.
• Nässeluslag(urtikaria).
• Skabbsom ger stark och generell klåda).
• Dermografism
• Dermatitis herpetiformis med klåda på armbågar och knän. Tydligt samband med celiaki.
• Bullös pemfigoid. Ses hos äldre. Dessa patienter har stark klåda månader innan det uppstår stora blåsor spridda över kroppen. Stansa ut ett hudprov och undersök cellerna i ett mikroskop.

Klåda i hårbotten
Förekommer vid:

• Mjälleksem.
• Psoriasis.
• Svampinfektion.
• Löss..
  

Klåda kring könsorganen
Kan bero på:

• Flatlöss.
• Svampinfektioner med hudsvampen candida.
• Könsvårtor (kondylom).
• Psoriasis.
• Lichen sclerosis et atroficus.

När bakomliggande hudsjukdom saknas kan orsaken vara reaktion på läkemedel, särskilt i samband med hudutslag av olika typer. Dessa utslag kan likna dem man har vid sjukdomerna mässling, scharlakansfeber, erythema multiforme och nässelfeber. Läkemedel som kan orsaka klåda är t. ex. morfin, kodein, penicillin, acetylsalicylsyra (ASA), guldbehandling (ges ibland mot reumatiska ledbesvär), p-piller, heparin och insulin.

Klåda kan också bero på inifrån kroppen
kommande orsaker, s.k. endogena, orsaker.
Vanligt exempel är

• graviditet i sent stadium,
• hormonella sjukdomar som diabetes, sköldkörtelrubbningar och järnbrist
• njursjukdom (framför allt hos dialyspatienter)
• blodsjukdomar som Mb Hodkgin, leukemi, polycytemia vera
• mycosis fungoides en elakartad hudsjukdom med ansamling av blodceller i huden.
• Dessa patienter har ofta uttalad klåda i tidigt skede med/utan samtidigt erodnad . Senare tillkommer ett stadium där tumörer utvecklas.
• infektionssjukdomar ff.a. vid tropiska infektionssjukdomar, och HIV)
• lever-/bukspottkörtelåkommor med stopp i gallvägar med åtföljande höjning av gallsalter i blodserum.

Till utifrån kommande orsaker
hör:

• uttorkning av huden
• överdrivet badande samt vistelse i kallt väder.
• Kontakt med glasfiber och yllekläder utlöser klåda hos många.
• Hos äldre är torr hud en vanlig orsak till klåda
• Diagnosen Pruritus senilis skall dock endast användas då ingen annan förklaring till klådan ges.
• Solbestrålning kan ibland framkalla klåda, vanligen lokaliserad till solbelysta ytor. Man kan då ha en brännande symmetrisk klåda på armarna sk bracioradial pruritus.. Besvären kommer ofta fram på höstkanten, sitter i några månader för att sedan klinga av. Klådan är så intensiv att patienten vaknar. Orsaken tros vara en slags solskada som ger påverkan på ytliga nerver i armarna. Liknande klåda kan också uppstå inom ett avgränsat klådparti på ryggen, notalgia parestetika. Även denna klåda kan ha sin orsak i någon form av nervskada.

Klådan påverkas av psykiska faktorer. Den minskar vid distraktion och ökar ofta i psykiska stressituationer.
Personer upplever klådstimuli olika. Nattliga klåda som väcker patienten har dock ett stort kliniskt värde liksom utebliven effekt av klådstillande preparat.

Utredning

Allt efter misstänkt orsak. Får patienten en svullnad med omgivande rodnad av huden några minuter efter repning av huden (dermografism) antyder detta att patienten har en benägenhet att få nässelutslag.
Skabb hittas ffa mellan fingrarna. Använd förstoringsglas och kraftigt ljus!
Om invärtes tillstånd misstänkes kontrolleras i första hand blodvärde (Hb), S-Ferritin, vita blodkroppar (LPK), leverproverna ALP, ALAT, S- Bilirubin, ämnesomsättningsprover som T4/TSH, njurfunktionsprov (S-Kreatinin), urinäggvita (U-prot), blodsocker B- Glu.

Behandling

För att få effekt måste behandlingen rikta sig mot orsaken till klådan och det kräver utredning. Medan den pågår, måste patienten få lindring i form av symtomatisk behandling. Dit hör lätta kläder samt svalt sovrum eftersom klåda förvärras i värme. Undvik uttorkning, huden måste hållas mjuk. Använd mjukgjörande salva ofta. Var sparsam med vatten och tväl. Duscha ej varje dag. Kortisonsalva grupp III kan användas på kroppen i några veckor. I ansiktet används hydrokortison.
Ett läkemedel som antihistamin med lugnande effekt är ibland av värde. Kortvågigt ultraviolett ljus har ofta god effekt på klådan vid njursvikt, ibland också vid blodsjukdomenPolycytemia Vera, en sk “äkta polycytemi”, se kapitlet Blodsjukdomar. Sådan behandlingar hanteras vid hudklinik.
Vid pruritus brachioradialis (se ovan) används solskydd, långärmade kläder etc under sommaren.
Medel mot depression, stimulering av nerv genom huden (TENS) och akupunktur är andra behandningsalternativ som kan vara värt att pröva mot klådan.
Vid svår klåda kan hudläkare också ordinera cyklosporin.