Hälsporre (Plantarfasciit / Plantarfasciepati)
Definition
Inflammation, eventuellt med förkalkning, där senan under fotsulan fäster på hälbenet.
Orsak(-er)
Överbelastningsreaktion, t ex på grund av fetma.
Ofta besvär vid idrottande på hårt underlag och med dåliga skor.
Ofullständig bristning i senfästet.
Höga respektive låga fotvalv underlättar utvecklingen av hälsporre liksom högre ålder och ökad inåtvridning (pronation) i fotleden.
Förekommer också i ökad omfattning vid Bechterews sjukdom och andra ledinflammationer.
Symtom
Svårigheter att belasta foten p g a smärta centralt under hälen. Problemen kan vara långvariga.
Hälsporre kan finnas utan att den behöver ge några symtom.
Status
Distinkt ömhet över främre delen av hälbenet där senan under fotsulan fäster. Smärtan kan förstärkas genom att kraftigt vinkla upp tårna.
Alternativa överväganden
Stressfraktur. Skada på hälkudden.
Utredning
Klinisk diagnos. Kontrollera fotvalven.
Röntgen kan behövas för att utesluta stressfraktur. Om det syns en hälsporre på röntgen innebär detta ingen förändring i behandling eller prognos.
Ultraljud kan påvisa inflammatoriska förändringar.
Behandling
Ofta svårbehandlat tillstånd i akutläget, dock blir de allra flesta patienterna bra. Minskad löpträning till förmån för t ex simning eller cykling.
Avlastande skoinlägg eller hälinlägg. Använd en kork-klack där man skär bort för den smärtande belastningspunkten. Inlägg finns också att köpa på apotek eller i sjukvårdsbutiker.
Inlägg via ortopedteknisk avdelning för att såväl avlasta ömmande parti som att stödja hålfoten.
Antiinflammatorisk behandling med NSAID.
Tape runt hälen är bra. Hälkudden ”trycks ihop” samtidigt som den dras in mot mitten. Utförs av sjukgymnast.
Kortisoninjektion bör undvikas men kan prövas vid mycket långdragna eller uttalade besvär. Injektion sker från insidan och inte genom fotsulan.
Stretching av senan under fotsulan. Sjukgymnastremiss för att bygga upp musklerna i foten liksom för råd om löpteknik. Hälen skall sättas i först!
Eventuellt viktreduktion.
Besvären kan också försvinna av sig själv inom 1–2 år!
I sällsynta fall kirurgiskt ingrepp.