Halsbränna. Sura uppstötningar (Gastrointestinal reflux / Gastroesofagal refluxsjukdom (GERD) / Esofagit)

Definition

Alternativa beteckningar:

• GERD: Gastro Esofagal Reflux Disease
• GORD: Gastro Oesofagal Reflux Disease
• NERD: Non Erosiv Reflux Disease

Orsak(-er)

Uppstötningar av saltsyra och annat magsäcksinnehåll i matstrupen. Detta kan i sin tur bero på dålig tillslutning av övre magmunnen (hiatusbråck). Besvären tilltar också i samband med graviditet.
Riskfaktorer är bl a rökning, övervikt, acetylsalisylsyratabletter (ASA), hög alkoholkonsumtion och snus. Halsbränna uppkommer ibland efter intag av fet mat.
Uppstötningarna kan även förekomma vid normala tillstånd; dvs vara fysiologiska.

Symtom

Halsbränna kan uppkomma speciellt vid framåtböjning och lyft. Symtom är  sura uppstötningar, fyllnadskänsla, klump i halsen, svårt att svälja, kronisk hosta, inflammation i struphuvudet med heshet, nattliga astmabesvär orsakad av sura uppstötningar som lättare uppstår då patienten är i liggande ställning.
Komplikationer kan vara inflammation i matstrupen, sjuklig förträngning av matstrupen p g a långvarig inflammation, magsår, förändringar i matstrupen med cellförändringar ( kallas Barrets esofagus), matstrupscancer, förträngningar i luftstrupen (obstruktivitet) p g a att surt magsäcksinnehåll runnit över i luftstrupe från matstrupen.

Alternativa överväganden med delvis samma symtom:

Magsår, cancer i matstrupen, kärlkramp, gallsjukdom, främmande kropp i matstrupen. Neuromuskulär sjukdom.
Sjukdomen Eosinofil esofagit. Vid denna sjukdom har man en sammandragning av matstrupen ofta åtföljd av sväljningssvårigheter, ibland återkommande stopp i matstrupen, ibland bröstsmärta och/eller kräkningar. Diagnosen får man via undersökning med kikarinstrument (esofagoskopi) och provtagning från slemhinnan i matstrupen.

Utredning

Patientens sjukdomsberättelse ger diagnosen. Positiv effekt av provbehandling med sk protonpumpshämmare bekräftar diagnosen.
Vid typisk sjukhistoria utan varningssignaler kan protonpumpshämmare under 2 veckor med åtföljande symtomfrihet, vara lika känsligt diagnosinstrument för refluxsjukdom som en 24-timmars pH-mätning (= mätning av graden av syra (“surhet”) i matstrupen.
Man brukar föranstalta om snabb vidareutredning om symtom debuterar eller förändras efter 45 års ålder liksom vid viktnedgång, blodbrist, mag-tarmblödning, blod i avföringen (positiv F-Hb), sväljningsproblem, sväljningssmärta, upprepade kräkningar, knöl i magen som känns, gulsot, tidigare magsårssjukdom, ärftlig belastning för cancer i matstrupe-magsäck. Dessutom snabb utredning hos NSAID- användare.
Även långvariga eller svårbehandlade besvär ställer högre krav på utredning.

Utredning brukar i första hand ske i form av s k  gastroskopi göras. Vid denna förs ett böjligt instrument in via munnen, ner genom matstrupen, genom magsäcken och ned i tolvfingertarmen. Instrumentet är försett såväl med en “kikare” som ljus och “griptång”. Med denna tång kan man ta upp en liten slemhinnebit och studera denna närmare i mikroskopet (biopsi).
Med gastroskopi kan diagnosmisstankarna bekräftas men också eventuella alternativa orsaker till besvären konstateras. Vid Barretts matstrupe omvandlas de normala cellerna i matstrupen från sk skivepitel till cylinderepitel. Detta pga långvarigt återflöde av surt magsäcksinnehåll med åtföljande slemhinneretning  i matstrupen. Cellomvandlingen ger en ökad risk för utveckling av matstrupscancer. Dessa patienter skall därför gastroskopiundersökas regelbundet.
Det är emellertid ett dåligt samband mellan patientens symtom och fynd vid gastroskopi. Man kan då mäta surhetgraden (pH) i nedre delen av matstrupen under ett dygn och få sjukdomen bekräftad.
Tryckmätning i matstrupen görs i regel samtidigt som surhetsgradsmätningen . Dessa två undersökningar görs ff.a. före operation eller vid oklar diagnos.

Behandling

Livsstilsförändringar är främsta behandlingen vid halsbränna och liknande besvär (refluxsjukdom). Dessa kan bestå i viktreduktion vid övervikt, motion, mer kostfibrer, små mål.
Dessutom undvika fet mat liksom choklad, kaffe, alkohol och tobak, sena måltider samt mediciner med s k antikolinerg effekt.
Sängens huvudända höjs 10-20 cm.
Vid lätta besvär ges saltsyreneutraliserande behandling (antacida) eller alginat, ofta  till natten. S k histamin-H2-blockerare kan köpas receptfritt på apotek och minskar produktionen av saltsyra i magsäcken.
Vid större besvär: Protonpumpshämmare; detta minskar produktionen av saltsyra i magsäcken på ett kraftfullt vis. Om god effekt av behandlingen får patienten fortsätta i 4 veckor i samma dos. Därefter nedtrappning av dosen till lägsta effektiva dos. Vid kvarstående symtom remitteras patienten för för gastroskopi.
Ett icke symtomgivande bråck vid övre magmunnen behandlas inte.
Vid reflux utan påvisade sår är behandling med upprepade avbrott med protonpumpshämmare lika bra som kontinuerlig behandling.
Lindrig till måttlig inflammation i matstrupen behandlas under 8 veckor. Diagnosen ställs vid gastroskopi. En negativ gastroskopi utesluter inte refluxsjukdom.
Vid svårare inflammation i matstrupen och vid Barrets esofagus (se ovan) krävs kontinuerlig behandling. Tillstånden är kroniska. Kontinuerlig behandling är lika bra som kirurgisk behandling.
Operation (laparoskopisk fundoplicatio) kan vara ett alternativ till livslång medikamentell behandling. Indikationer för operation kan vara biverkningar av eller otillräcklig effekt av protonpumpshämmande behandling eller stora bråck vid övre magmunnen.
Helicobakter pylori infektion (som kan ge magssår) framkallar inte återflöde (reflux). Det finns däför ingen anledning att testa eller ge behandling mot Helicobacter vid reflux-sjukdom.