Gikt (Hyperuricemi / Podager)

Definition

Utfällning av uratkristaller i led och strukturer intill leden som t ex bursor och senskidor medförande. Dessa kristaller ger en en bakteriefri inflammation i ledhinnan (synovit).

Orsak(-er)

Primär gikt
Beror på ärftlig rubbning av urinsyraomsättningen.

Sekundär gikt
Vanligtvis utlöst via vattendrivande behandling (diuretika), nedsatt njurfunktion, olika blodsjukdomar samt vid för hög alkoholkonsumtion.
Andra orsaker kan vara hög ämnesomsättning (hyperthyreos), cancersjukdom, fetma, höga blodfetter (framför allt triglycerider), acetylsalicylsyra, nikotinsyra, hög kalciumhalt i blodet (hyperkalcemi).
Utlösande faktorer kan vara stress, kroppsskada, purinhaltig föda, urvätskning t.ex. efter bastubad.
Det är inte ovanligt att besvären kommer 3-4 dagar efter operativt ingrepp.

Symtom

Akut giktattack
Akut insättande, intensiva smärtor i en led. Besvären debuterar regel på efternatten. Leden blir svullen, blårött missfärgad och varm.
Det är ffa i stortåleden som besvären sitter men även andra leder kan drabbas t.ex. knä-, fot-, armbågs- eller handled och fingrar.
Även strukturer utanför leden, som slemsäck och senskidor, kan drabbas.
Besvärsfria intervaller mellan giktattackerna.

Kronisk gikt
En utfällning av urinsyrekristaller i njurarna och som kan ge nedsatt funktion i njuren som följd.
Utfällning av urinsyrekristaller i området i och kring en led medför “ledvärk”. Ibland ser man förändringar i broskvävnaden (tofi) på ytteröronen, tår, näsvingar och vid armbågslederna.

Tyst gikt
Höga urinsyrevärden t ex S-urat värde på 500-900 mikromol/l kan uppmätas utan att patienten har några symtom.

Diagnos

Halten av urinsyrekristaller i blodserum är förhöjd. Sänka och snabbsänka är oftast förhöjda. Förhöjt antal vita blodkroppar i blodet.
Vid röntgenundersökning av en led kan man se spåren av upprepade giktattacker, s k biljettklipp.
Ett prov från ledvätskan i den sjuka leden kan undersökas i mikroskop och visar då nålformiga kristaller. Detta prov utförs i praktiken väldigt sällan eftersom kliniken oftast är tydlig.

Alternativa överväganden

Bakteriell ledinflammation, ledinflammation orsakad av utfällning av pyrofosfatkristaller, kalkaxel, benmärgssjukdomar och sk reaktiv artrit.
Andra alternativa överväganden är inflammation orsakad av bl a psoriasis, vid Borrelia.
Hallux valgus, hopsjunkande främre fotvalv som gör att stortån “pekar inåt”.
Tryck på nerv som vid Mortons sjukdom.

Utredning

S-urat. Sänka (SR). Snabbsänka (CRP). Analys av vita blodkroppar (LPK). Röntgen. Eventuellt ledpunktion.

Behandling

Akut behandling
Antiinflammatorisk behandling med NSAID i högdos påbörjas snarast efter insjuknandet.
Efter ca en veckas behandling med maximal dos, minskas dosen till lägsta möjliga nivå. Denna nivå bibehålles tills besvären är helt borta vilket brukar ta cirka 14 dagar.
Som alternativ till NSAID-behandling kan kortison i tablettform användas. Dosering: 10-20 mg prednisolon som startdos, nedtrappande dos under 2-4 dagar. Någon gång behöver man också behandla anfallen med upprepade injektioner av kortisonpreparatet triamcinolon i dos 60 mg. Denna dos kan upprepas efter 24-48 timmar
Sedan antiken är det också känt att akuta giktanfall kan behandlas med kolkicin (licenspraparat). Medicinen kan göras i ordning på apoteken och doseras 1-2 kapslar var eller varannan timme tills smärtfrihet uppnås eller tills patienten får biverkningar från magen. Som mest får man använda 8 kapslar per dygn. Behandling ger påtaglig effekt redan första dygnet.

Långtidsbehandling
Drick rikligt, minst 2 liter per dag. Ompröva eventuell vätskedrivande läkemedel. Undvik också inälvsmat som har hög purinhalt, liksom sardiner, ansjovis och svamp. Måttlighet med öl. Undvik om möjligt också kött, fläsk och fågel, även dessa livsmedel har hög purinhalt.
Läkemedlssubstansen allopurinol minskar produktionen av urinsyra och bör endast användas efter upprepade giktattacker. Behandlingen med allopurinol skall inte startas under en pågående attack. Dock brukar man rekommendera en kombination av allopurinol och antiinflammatorisk NSAID-behandling under de första 10-12 veckorna för att undvika att attack provoceras fram. Målet är att urinsyrekoncentrationen i blodet skall komma ned till värden under 420 1/µmol/l.
Alternativ till allopurinol är febuxostat. NSAID eller probenecid eller colchicin ges då parallellt under 6 mån från behandlingsstart.
C- vitamin i dos över 500 mg/dag via frukt (citrusfrukter, bär) eller askorbinsyra i tablettform har visat påtagligt reducera giktattackerna.

Förhöjd urinsyrekoncentration utan symtom
Behandlas i regel ej, såvida inte urinsyrekoncentrationen konstant överstiger 600 1/µmol/l vid upprepade kontroller. Behandling kan också ges om patienten tidigare konstaterats ha njursten.