Frusen skuldra (Frozen shoulder / Adhesiv kapsulit)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Stelhet och värk i leden mellan överarm och skulderblad under minst 3-6 månader.
Orsak(-er)
Okänd orsak. Ökad risk då armen av någon orsak hålls stilla som t ex efter skada, operation, stroke.
Ses hos många patienter med diabetes. Stor risk att bli drabbad efter att ha haft insulin i mer än 10 år. Diabetiker har sämre prognos att återfå sin rörlighet i axeln.
Fler män än kvinnor drabbas av frusen skuldra, vanligast i åldrarna 40-60 år.
Ibland är orsaken våld mot axeln.
Symtom
Sjukdomen kommer ofta smygande. Tilltagande smärtor vid rörelse. Värk även i vila under några månader till ett halvår.
Därefter kommer en fas med kraftig rörelseinskränkning under några månader i upp till ett år. Axeln är då stel och svår att röra men värken avtar. Patienten har stora svårigheter att kamma sig, knäppa bh eller hämta plånbok ur bakfickan. Värken blir ofta störande för nattsömnen.
Läkningsfasen under c:a 6 mån ger rörligheten tillbaka, men oftast förblir rörligheten något inskränkt. Ofta spontan utläkning efter 1-3 år.
Status
Rörelseförmågan är starkt begränsad åt alla håll i axelleden som känns stel och “fastfrusen”. Själva ledkapseln blir stel och styv. I ett senare stadium präglas hela skuldergördeln av orörlighet och markant minskning av muskelvävnaden. Aktivt och passivt rörelseomfång är lika.
Alternativa överväganden
Axel som är ur led. Impingementsyndrom. Bristning i den sk rotatorcuffen.
Utredning
Ultraljud kan eventuellt visa sammanväxningar kring supraspinatussenan relativt utskottet från skulderbladets baksida (akromion), utan att det finns några andra rörelsehindrande orsaker.
Behandling
Remiss till sjukgymnast för att komma i gång med träning på egen hand.
Rörelseträningen är viktig för att upprätthålla den rörlighet som finns kvar och för att underhålla muskulaturen. Alltför intensiv träning anses dock förvärra tillstådet.
Smärtan behandlas med smärtstillande. Antiinflammatoriska medel (NSAID-preparat) och kortisoninjektioner i axeln kan också prövas. Kortisoninjektionen gör dock bara nytta om den ges direkt i leden.
Sjukdomen varar flera år men är oftast självläkande. Patienten återfår full rörlighet i axelleden. Dock sämre prognos för diabetiker.
Kontakt med ortopedklinik för ställningstagande till att med hjälp av ett kikarinstrument (artroskopi) gå in i leden och lösa sammanväxningarna. Detta ingrepp har visat sig kunna förkorta sjukdomsperioden. Denna typ av ingrepp har även visat sig vara effektiv i mycket svårbehandlade fall.
