Födoämnesallergi. Matallergi

Definition

Vissa födoämnen framkallar en allergisk reaktion i kroppens immunsystem och bildar antikroppar riktade mot detta särskilda födoämne (IgE-antikroppar).
Om den intagna födan inte aktiverar immunsystemet men ändå ställer till besvär i tarmen brukar man tala om intolerans.

Orsak(-er)

De vanligaste orsakerna till födoämnesallergi:
Hos barn är mjölk, ägg, jordnötter, vete, ärtor, soja och fisk.
För vuxna gäller jordnötter, nötter, fisk och skaldjur.
Får patienten en kraftig allergisk reaktion med påverkat allmäntillstånd och blodtrycksfall (anafylaxi) är det oftast ämnen som nötter, skaldjur, fisk och ägg som är utlösande orsak.
De som drabbas av födoämnesallergi har tidigare ofta haft en s k atopisk sjukdom.
Det är ytterst ovanligt att vuxna utvecklar matallergi om man klarat att äta födan i unga år.

Symtom

De vanligaste ”allergiska” matbesvären är de som förekommer vid sjukdomen Oralt allergisymtom, se nedan. Vid detta tillstånd har man klåda och ev svullnad i mun eller läppar efter intag av föda innehållande pollen och korsreagerande antikroppar där individen i grunden är allergisk mot t ex pollen.
Allergiska symtom kan uppkomma från minuter till timmar efter intaget av födoämnet.
Den allvarligaste reaktionen är anafylaxi där individen får ett kraftigt blodtrycksfall och blir svårt allmänpåverkad.
Symtom från mag- tarmkanalen ses i form av magkramper, illamående, kräkningar och diarréer. Klåda och svullnad kring mun är vanligt.
Från andningsvägarna kan nästäppa, snuva, astma förekomma.
Hudsymtom kan uppstå i form av eksem samt vätskefyllda blåsbildningar, starkt kliande utslag (urticaria). Barn med torr, klådbenägen hud sk atopi, har ofta en födoämnesallergi. God prognos, födoämnesallergin försvinner ofta under första levnadsåret.
Misstänk diagnosen födoämnesallergi då ett litet barn med atopi ej reagerar på ett förväntat sätt på rutinbehandling av eksem med kortisonsalva eller mjukgörande salva, om barnet har flera olika allergiska symtom eller får förvärrade symtom efter födointag.
Trötthet och depressiva besvär har ej visat sig ha något samband med födoämnesallergi.
Migränanfall kan provoceras fram hos migränpatienter i samband med födoämnesallergi.
Vid s k oralt allergisymtom (OAS) uppstår klåda i gom, svalg, läppar (som ibland även svullnar upp) inom 15 minuter efter den intagna födan där symtomen i regel försvinner snabbt. Ofta har detta samband med björkpollenallergi. Det hela är oftast ofarligt, i mycket sällsynta fall inträffar allvarligare påverkan. Individen tål ofta det ämne man är överkänslig mot om produkten är kokt, konserverad eller anrättad i mikrovågsugn.
Det som vanligen orsakar dessa reaktioner är äpple, päron, kiwi, mandel, nötter, morot, potatisskal, stenfrukter (körsbär, plommon m.fl).

Alternativa överväganden

• Parabjörkallergi som är den vanligaste formen av oralt allergisymtom.
• Vid mag-tarmbesvär övervägs andra sjukdomar som magkatarr, inflammationer och infektioner i tarmen, tarmbesvär av typen colon irritabile. Vid Histaminos har man besvär i samband med att man påverkats av sk biogener t ex histamin som man får i sig då man äter konserverat kött och fisk t.ex. tonfisk, sardiner, skaldjur, makrill, salami eller stark ost, banan, choklad. Risken ökar om fisken eller skaldjuren inte är helt färska. Ger klåda, svullnad i mun o näsa, ev nässelutslag. Symtom av ämnet histamin ses ffa om man samtidigt dricker alkohol. Histaminet samlas i kroppen p g a konkurrens med alkoholen om nedbrytning i lever. Vid sådana tillstånd fungerar antihistamintabletter bra.
• Dessutom kan orsaken också vara intolerans mot födoämnen som laktos och gluten, sjukdomar i galla, bukspottkörtel.
• Anorexia nervosa.
• Vid symtom från hud och andningsorgan övervägs eksemsjukdomar, astma m fl åkommor.

Utredning

Fråga i första hand om patienten tidigare klarat av att äta mat som t ex nöt- fisk-, ägg-, mjölk-, skaldjur. Om så är fallet är det sannolikt inte matallergi eftersom dessa besvär nästa aldrig utvecklas hos vuxna.
Gällande dessa ämnen utvecklas tvärtom ofta tolerans ju äldre man blir även om man som barn ej tålt födoämnena. Blodprovet RAST är dock fortfarande positivt för maten i fråga.
I övrigt finns det inget enkelt test för diagnos.
Bästa instrumenten är att patienten noggrannt berättar om sina besvär. Dessutom att patienten gör en ”födoämnesdagbok” Genom denna kan en noggrann genomgång av födointag dokumenteras och man kan se hur symtomen uppträder i relation till detta.
Dessutom genomgång av Histaminos (se ovan) och eventuella korsallergier (se nedan).
För att säkerställa diagnos: Uteslut ett livsmedel en tid (elimination), börja använda det på nytt (provokation) och se om patienten återfår sina symtom. Dock stor försiktighet om patienten haft allvarliga reaktionertidigare.
Stöd i utredning kan vara sk pricktest och blodprov (RAST). Positiva utfall av dessa är dock i sig ej bevisande födoämnesallergi eftersom det är vanligt med falskt positiva svar. Resultaten måste vägas in i totalbilden inklusive elimination och provokation (se ovan).
Ett blodprov för analys av Total IgE tillför inget.
Ha beredskap för att åtgärda en livshotande allergisk reaktion (anafylaxi) vid pricktest och provokation. Gäller ffa vid testning av barn.
Lapptest kan vara aktuellt vid klinisk misstanke om födoämnesallergi där pricktest är negativ. Fungerar bäst hos barn under 2 år och särskilt vid testning av sädesslag.
Laboratorieanalyser i övrigt: Eventuellt mjölksockerbelastning, gliadinantikroppar, S-amylas, leverprover (ALAT, GT, ALP), sänka (SR), serumjärn (S-Fe), vitamin B12, S-Folat.
Utredning bör göras av specialistläkare när patienten haft födoämnesutlösta livshotande allergiska reaktioner, symtom från luftvägarna och när man undviker ett så stort antal födoämnen att det kan medföra ett dåligt näringsstatus.
Genomgång av korsallergier:
Med korsallergi menas när man är allergisk mot ett specifikt ämne och dessutom får symtom även från andra ämnen utan att för den skull vara allergisk mot dessa.
Allergi mot björkpollen (parabjörkrelaterade symtom): ger även besvär vid intag av aprikos, hasselnöt, jordgubbar, kiwi med flera exotiska frukter, körsbär, mandel, morot, nötter, persika, plommon, potatis, päron, selleri respektive äpple. I praktiken är det bara några av ovan nämnda frukter som man inte tål.
Allergi mot gråbo ger även besvär vid intag av anis, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö, tomat respektive vitlök.
Allergi mot gräs: ger även besvär vid intag av bönor, gröna ärtor, linser.
Allergi mot latex (gummi) ger även besvär vid intag av avokado, banan, jordnötter, kastanj, kiwi, körsbär, nektarin respektive plommon.
Vanliga födoämnen som kan utlösa besvär:
Akuta nässelutslag (urtikaria) hos vuxna (d v s vätskefyllda blåsor i hud och slemhinnor, starkt kliande): Fisk, jordgubbar, skaldjur, nötter, selleri, tomat.
Akuta nässelutslag (urtikaria) hos barn: Fisk, jordgubbar, jordnötter, mjölk, soja, tomat, ägg, ärtor.
Svårartade eksembildningar med klåda och vätskande områden hos barn: Fisk, mjölk, ägg.
I praktiken hittar man sällan allergiska överkänslighetsreaktioner mot färgämne eller konserveringsmedel eller antioxidationsmedel.

Behandling

Undvik det utlösande ämnet. Kostinformation via dietist samt matskola.
Utsätt inte allergiska barn för tobaksrök.
Ge ett antihistaminpreparat vid lättare besvär.
Vid svår allergi utrustas patienten också med adrenalinspruta och kortisontabletter. Natriumkromoglikat mixtur kan provas sedan kontakt tagits med barnläkare eller allergolog.
Vid svår samtidig pollenallergi kan ibland sk hyposensibilisering hjälpa även mot födoämnesallergin (om korsreaktion). Man utsätts då under lång tid för stegrande doser av det ämne man är allergisk mot, så att kroppen “vänjer sig”.
Som en förebyggande åtgärd kan kvinnan amma, helst 4-6 månader och utan tillägg. Fortsätt gärna med amningen även sedan barnet börjat få annan mat.