Diabetes och idrott

Definition

Det finns inget som hindrar att idrotta om blodsockret är välreglerat och personen inte har några diabeteskomplikationer såsom nervskador (neuropati), skador på små blodkärl (mikroangiopati), skador på ögats blodkärl (retinopati) eller skador på njurarna (nefropati). Detta gäller även för deltagande på elitnivå.
Den fysiska träningsbarheten är normal hos diabetiker med god sockerkontroll.
Observera dock att vissa undantag kan finnas. Dykning t ex bör diskuteras med specialistkunnig diabetolog avseende eventuellt hinder för att utföra sporten.

Behandling

Idrottare som har diabetes är relativt vanligt (oftast diabetes typ-1) och de behöver särskild uppmärksamhet: Kontrollera njurfunktion, ögonbottnar, EKG och nervfunktionen inför elitidrott.
Vid diabetes typ-2 är fysisk aktivitet förstahandsmedel i behandlingen. Förbättrad insulinkänslighet anses som den viktigaste effekten.
Regelbunden motion ger förbättrat sockerläge för såväl typ-1- som typ-2-diabetiker. Detta gäller i det akuta skedet. På längre sikt har endast typ-2-diabetiker bevisat bättre sockerläge av regelbunden aktivitet.
Motion har positiv effekt även på övriga riskfaktorer som blodtryck, övervikt, risk för blodpropp och höga blodfetter för både typ-1- och typ-2-diabetiker. Detta ger en minskad total riskprofil. Minskad risk för diabeteskomplikationer.
Råd till idrottande diabetiker med insulin:
God sockerkontroll genom regelbundna motions- och kostvanor, minimerar sockersvängningar. Kontrollera blodsocker före och efter träningspass där insulindosen skall anpassas efter planerad aktivitet (se nedan). Regelbunden fotvård, risk för fotsår!

• Mät blodsockret ca 30 min före aktivitet.
  Vid lågt blodsocker: Ät kolhydrat före, under och efter utfört träningspass.
  Vid normalt blodsocker: Ät kolhydrat om långvarig aktivitet planeras.
  Vid högt blodsocker: Kontrollera förekomst av syror (ketoner) i urin med hjälp av en urinsticka. Om syror i urinen: Avstå träning, drick vatten och korrigera blodsockret med extra insulin. Annars finns det risk för ytterligare stegring av blodsockret under träningen p.g.a. avsaknad av insulin som krävs för sockerupptag i cellerna.
• Mät blodsockret ca 30 min efter aktivitet. Risk för lågt blodsocker!
• Individen skall känna till sin individuella reaktion på olika former av idrottsaktivitet t ex aktivitet vid olika tider på dygnet, varaktighet av aktiviteten, intensiteten, typer av träning. Stora individuella skillnader! Större risk för lågt blodsocker om personen haft insulinkrävande diabetes i många år.
• Undvik fysisk aktivitet kvällstid (om möjligt) p.g.a. större risk för lågt blodsocker.
• Undvik att ge insulin i muskulatur som skall användas i arbete inom 1 timme.
• Justera insulindoserna efter planerad aktivitet: Stora individuella skillnader men som tumregel kan man oftast avstå helt från kortverkande insulin inför aktivitet. Långverkande insulin reduceras med ca 30 % beroende på aktivitet.
• Ät kolhydrat under långvarig aktivitet. Ha alltid extra snabbverkande kolhydrater, druvsockertablett eller liknande tillgängligt.
• Informera lagläkare och tränare om sjukdomen. De skall ha tillgång till snabbverkande kolhydrat. Lagläkaren skall ha glukagon att injicera i muskel, under huden eller direkt i blodbanan för att häva tillstånd med lågt blodsocker i samband med medvetslöshet. En sådan injektion ger effekt inom 10 minuter.
• Numera finns även andra hjälpmedel som t ex insulinpumpar, som hjälper typ-1-diabetiker att kunna vara aktiva med jämnare blodsockerkurva.

För farmakologisk behandling av diabetes typ-1 och diabetes typ-2, se respektive avsnitt i kapitlet Hormonrubbningar.