Demens

Definition

I vuxen ålder förvärvad, långdragen (över 6 månader) och omfattande försämring av psykiska funktioner som till exempel intelligens och minne (kognitiv förmåga). Det krävs en minnesstörning för att kunna ställa diagnosen. Patientens känslomässiga emotionella kraft och dess motivation är vanligvis kraftigt nedsatt.
Totalt sett sker en tydlig sänkning jämfört med tidigare prestationsnivå där besvären ska medföra problem i dagliga livet.
Demensdiagnos får ställas endast om det inte finns något grumlat medvetande (konfusion) hos patienten.

Orsak(-er)

Omvandling av celler i hjärnan som ger en sämre funktion med minskat blodflöde, framför allt till blodkärlen vid tinningen i hjärnan (frontoparietalt).
Ärftliga inslag finns i såväl Alzheimer som i så kallad Frontallobsdemens. Vad gäller Alzheimer är denna sjukdom i cirka 80 procent av fallen ärftlig!
Vid Alzheimers demens har man dessutom från medelåldern starka riskfaktorer från hjärt-kärlsystemet, framför allt högt blodtryck, men även från förhöjda blodfetter. Förhöjda blodsockernivåer ökar också risken att drabbas av sjukdomen. Detta även på nivåer som är lägre än vad som krävs för diagnosen diabetes typ-2.
Rökning, övervikt (speciellt bukfetma) hos medelålders personer, brist på motion, högt intag av mättade fetter liksom transfetter är också riskfaktorer. Syrebrist tros spela in för utvecklingen av Alzheimerdemens; exemplevis i samband med hjärtstopp/hjärtinfarkt, men även nedsatt syretillförsel som vid sömnapné, rökning, åderförkalkning etc.
En viss skyddande effekt mot Alzheimerutveckling har högt intag av fisk, omättade fetter liksom kost med antioxidanter och vitamin B12/folsyra som till exempel bönor, ris, tomater, grönsaker och frukt. Livsstilsfaktorer som upplevd ensamhet associeras med utveckling av Alzheimer!

Förändringar i hjärt-kärlsystemet är även helt avgörande för utveckling av så kallad cirkulationsstörnings-demens. Högt blodtryck är den enskilt viktigaste faktorn, men även lågt blodtryck, framför allt nattligt lågt blodtryck, är en viktig faktor. Även diabetes, höga blodfetter, rökning (även passiv rökning under årtionden) och övervikt kan vara bidragande orsaker.

Indelning:
Primära förändringar (över 50 procent av alla fall):

• Demens av Alzheimer-typ.
• Frontallobsdemens.

Sekundära förändringar.

Cirkulationsstörnings-demens.
Strategisk hjärninfarkt: Sjukdom i hjärnans stora blodkärl som engagerar särskilt viktiga områden i hjärnan.
Storkärlssjukdom : drabbar blodkärl och hjärnvävnad i och just under hjärnbarken med blodkärlsförkalkningar ffa i arteria carotis interna. Även blodproppar och slaganfall kan utlösa dessa hjärninfarkter.
Småkärlssjukdom: Drabbar via många små hjärnnfarkter neurologiskt tystare områden under hjärnbarken t ex i den vita substansen . Dessa hjärninfarkter orsakas oftast av högt blodtryck. Utgörden vanligaste orsaken till cirkulationsstörnings-demens.
Demens orsakad av blödning under hjärnans spindelvävshinna (subaraknoidalt), under hjärnans hårda hinna (subduralt) eller i själva hjärnsubstansen.
Övriga orsaker som utgör ca 10% av alla fall:

• Normaltryckshydrocephalus (vattenskalle).
• Demens efter nedsatt cirkulation t ex efter ett hjärtstillestånd.
• Vitamin B12-brist (ses bl.a. vid glutenöverkänslighet, celiaki).
• Underfunktion i bisköldkörtlarna (hypoparathyreoidism).
• Parkinsons sjukdom.
• Hjärnskada orsakad av alkohol (ofta förbisett!) inklusive sjukdomstillståndet Wernickes encefalopati.
• Infektion.
• Tumör.
• Wilsons sjukdom (vävnadsskador i hjärnan p.g.a. störning i kopparomsättningen i kroppen).
• Kroppsskada bl.a. kroniskt subduralhematom, en blödning mellan de olika hinnorna som omger hjärnan. I denna grupp finns flera behandlingsbara demenstillstånd, varför noggrann differentialdiagnostik är viktig.

CADASIL ( Cerebral Autosomal Dominant Arteriopati med Subcorticala Infarkter och Leukoencefalopati.
Detta är en ovanlig kognitiv störning med tidig demensutveckling p g a förändringar i hjärnans sk vita substans och förtvivnad hjärnvävnad i basala ganglier med infarkter och mikroblödningar.
I grunden är detta en generell kärlsjukdom i kroppens artärer med successivt förtjockade kärlväggar och minskad rörbredd. Ärftlig. Ger bl a migränattacker där det typiska är att triptanbehandling ej hjälper. Sjukdomen leder till TIA/Stroke i tidiga år dvs 30-50årsåldern. Kärlförändringar finns redan i 10-20 års ålder. Rökning är en riskfaktor för tidig debut, släktingar drabbade av TIA/Stroke i unga år är en annan riskfaktor.

Blandformer av demenssjukdomar är vanligast!
I litteraturen finner man även andra indelningsformer av demenssjukdom såsom cortikal/subcortikal (= var), presenil/senil (= när), primär/sekundär (= hur) sjukdomen drabbar den enskilde patienten.

Symtom

Demens kan generellt påverka förmågor som minne, omdöme, uppmärksamhet, planeringsförmåga, rumslig desorientering. Demens ger dessutom en påverkan på psykomotorisk nivå inklusive oförmåga att utföra målmedvetna rörelser (apraxi), talsvårigheter (dysartri) och svårigheter att förstå språket (dysfasi).
Demenspatienten kan också ha ångest eller oro, likgiltighet (apati), rastlöshet, vandrande, rop- eller skrikbeteende, psykotiska symtom, irritabilitet eller aggression eller ohämmat beteende.
Ca hälften av demenspatienterna har även en depression som i sig kan behöva behandlas.
Det normala åldrandet innebär ingen handikappande minnesförsämring.

Alzheimerdemens:

Långsamt insättande, jämn sjukdomsutvecklingen.
Tidiga tecken är tilltagande oförmåga att förstå och fatta beslut, svårigheter att uttrycka sig och att behålla koncentrationen.
Oftast välbevarad personlighet.
Reduktion av närminnet, senare även fjärrminnet. Patienten är ofta relativt obekymrad över minnesförlusten. Får nedsatt förmåga till nyinlärning.
Vanligt (men ospecifikt) debutsymtom är att man ej kommer ihåg vad folk sagt under pågående samtal. Ej heller vad man läst i tidningen på morgonen. Försämrad igenkänning.
Rumslig förvirring; till en början svårt att hitta i nya miljöer, sedan även i invanda.
Försämrad spåklig förmåga, svårt att hitta ord.
Sviktande praktisk förmåga (apraxi) avseende allmänna dagliga livsfunktioner som t.ex. matlagning, av- och påklädning, telefonering (ADL-förmåga).
Ofta ångest, osäkerhet, misstänksamhet.
Senare i förloppet neurologiska symtom såsom ökad stelhet i kroppen, skakningar och ofrivilliga muskelsammandragningar (myoklonier).
Patienten har ofta lågt blodtryck efter att under många år haft högt tryck. Detta orsakas av att centra för blodtrycksreglering är utslaget.

Frontallobsdemens, kallas även frontotemporal demens, Picks sjukdom, “pannlobsdemens”:

Här är minnesstörning inte det primära utan patientens personlighetsförändring med ett avflackat betende som t ex “bryr sig inte om”, försämrad hygien, förändrat bordsskick.
Dominant ärftlig sjukdom där ca hälften av alla barn till sjuk förälder själva blir drabbade. Dödlig sjukdom under förlopp av 5-10 år.
Tidig debut, inte sällan i 40-årsåldern. Långsamt insättande symtom.
Patienten är känslomässigt ostadig och har bristande initiativförmåga. Språklig störning. Nedsatt impulskontroll och brist på socialt medvetande. Bristande sjukdomsinsikt, distanslöshet, hämningslöshet. Övertramp av sociala och legala normer. Nedsatt planeringsförmåga, simultankapacitet och logiskt tänkande. Sötsaksbehov.
“Användarbeteende” är typiskt. Patienten går t ex fram till radion och skruvar på rattarna.
Uppdiktade berättelser utan sanningshalt (konfabulering).
Ofta upplever personen en fashineration av siffror.
I sent stadium upprepade identiska rörelser (stereotyper), användande av standardfraser, upprepning av annan persons tal (ekolali), stumhet (mutism). Äter t ex alltid samma typ av mat, rutinbundenhet. Vissa patienter blir uttalat passiva.
Ibland psykotiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar.
Orienteringsförmågan, detaljminnet och språkförståelsen är ofta välbevarade även vid avancerad sjukdom.
Aggressivitet eller agiterande beteende förekommer vid svår demens.

Lewykropps demens:
Huvudsymtomen är parkinsonism, synhallucinationer och variationer i patientens uppmärksamhet och vakenhet. Liknar en smygande debut av kombinationen av Parkinsons sjukdomoch Alzheimers sjukdom men med uttalad falltendens. Patientens minne är relativt välbevarat tidigt i förloppet; klarar demenstestet MMT riktigt bra. Patientens mentala klarhet går upp och ned mycket påtagligt, har perioder med ouppmärksamhet (stirrar rakt ut i luften), slöhet (sover mer än 2 tim dagtid), nedsatt uppmärksamhet, oorganiserat tal. Patienten klarar inte klocktest eller figurritning.Har även svårt att räkna. Det är dessutom vanligt att patienten har yrsel och lågt blodtryck. Livliga muskelrörelser under sömn (störd REM- sömn).
Patienterna blir mycket dåliga efter neuroleptikabehandling.

Cirkulationsstörnings-demens (Vaskulär demens):

Ofta har patienten riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom där högt blodtryck är den enskilt viktigaste faktorn och slaganfall samt TIA utgör andra riskfaktorer. Tillståndet kan vara svår att upptäcka. Patienten har en tilltagande lågmäld bild och en mental förlångsamning.

Strategiska infarkter drabbar större blodkärl inom särskilt viktiga områden i hjärnan. Enstaka reflexer kan falla bort.Hastigt insjuknande.

Multiinfarktdemens drabbar ffa de större kärlen under hjärnbarken. Hastigt insjuknande. Symtom beroende av skadans lokalisation. Sjukdomsförloppet går i vågor med försämring då och då.
Relativt välbevarad personlighet.
Vanligt med depression och ångest. Förvirringsbenägenhet.
Alla patientens rörelser är långsamma, patienten har en stresskänslig personlighet och är ofta trött.
Oförmåga till abstrakt tänkande, kan bara tänka i konkreta termer.
Yrsel.
Patienten är ofta medveten i nuet, vet om sina minnesbesvär som inte behöver vara särskilt uttalade och är oroad över dessa.
Varierande sjukdomsutveckling med försämring av och till.
Patienter som har småkärlssjuka blir ofta successivt försämrade och får en såväl motorisk som psykisk förlångsamning som kan förväxlas med Parkinsons sjukdom. De får en gradvis intellektuell nedgång, trötthet, depression, förlångsamning, personlighetsförändring. Eventuellt gångstörning med korta, stapplande steg. Balansstörning. Sväljniungssvårigheter och hosta i matsitiationer. Urininkontinens. Onormala reflexer.
Kognitiva störningar efter ett slaganfall kan förbättras 6 månader till 1 år efter insjuknandet.

Parkinsondemens:

Ffa störning i att utföra saker, sämre arbetsförmåga, slutar med hobby som är mer komplext. Mb Parkinson kan börja med nedsatt luktsinne (spec oregano; “pizzasyndromet”!). Handskakningar, stelt gångmönster.

Alternativa överväganden

Lindrig kognitiv störning dvs försämrat minne, inlärningsförmåga etc. och som ej är så uttalade att kännetecknen för Demens är uppfyllda.
Depression, se avsnittet Depression i kapitlet Psykiska sjukdomar.
Sömnstörning som är en vanlig orsak till “demensbild”.
Förvirring (konfusion) eller delirium. Detta är tillstånd med “grumlat medvetande” och vanligen av övergående natur, se avsnittet Konfusion i detta kapitel.
Läkemedelsbiverkan som kan ses vid användandet av tricykliska antidepressiva, neuroleptika, antiepileptika, antiparkinsonmedel, blodtryckssänkande mediciner, smärtstillande (analgetika) ffa opioider, kortison, steroider, bensodiazepiner m.fl. Se avsnittet “Läkemedelsbehandling av äldre” i detta kapitel.
Lågt blodtryck med yrsel (ortostatism).
Rubbningar i kroppens saltsammansättning (elektrolytrubbning).
Låg folsyranivå i kroppen.
Parkinsons sjukdom med stelhet, rörelsefattigdom, skakningar, balansproblem samt kognitiva störningar vid avancerad sjukdom.
Låg ämnesomsättning (hypothyreos).
Hög ämnesomsättning (hypertyreos).
Ärftlighet? Sociala förhållanden (miljöbyte? körkort? vapenlicens). Har det tidigare funnits tecken på psykisk sjukdom? Skallskada? Intag av giftiga medel? Missbruk? Tidigare och nuvarande kroppsliga sjukdomar?
Hur tedde sig patientens personlighet innan patienten blev sjuk. Demenstillståndets yttringar. Medicinering med särskild kontroll av preparat med antikolinerg verkan. Allmänna dagliga livsfunktioner.
Allmäntillstånd:
Allmänt näringstillstånd. Finns tecken på uttorkning? Hygien. Blodtryck i liggande och stående ställning efter 1 minut. Hjärtstatus; blåsljud över blodkärlen på halsen eller tecken på sviktande hjärtfunktion? Tecken på blodkärlsjukdom? Tecken på hormonell sjukdom? Syn och hörsel (vaxpropp?).
Neurologstatus:
Ögonbottnar, pupillreaktion, hjärnnervsfunktion. Sidoskillnader i muskelrörelser? Ytlig känselförmåga? Muskelspänning? Språklig förmåga? Parkinsonism?
Psykiskt status:

Ringa in symtom genom att fråga om patienten kommer ihåg som han brukar och om det går att fundera och lösa problem som tidigare. Tendens att gå vilse? Glömmer plattor på spisen? Svårt att hitta ord? Kommer patienten ihåg att ta sina mediciner? Det är ibland pinsamt för patienten att vara medveten om sitt försämrade minne. Därför är det viktigt för den undersökande läkaren att observera de strategier patienten har för att dölja detta. “Head turning sign” är ett varningstecken d v s när patienten vänder sig till anhörig för att få stöd i sitt svar när man frågar patienten om triviala saker.
Kontrollera i övrigt: Vakenhet. Orientering. Stämningsläge. Finns tecken på stress, depression eller ångest? Finns tecken på självmordstankar?
Koncentrationsförmåga?
Kontakt (distanslöshet?). Tankeinnehåll (vanföreställningar?). Sjukdomskänsla?
Insikt? Omdöme? Under 27 poäng i Mini Mental Test? Särskilt utslagsgivande är baklängesräkning, svårigheter att minnas ord och testet med femhörningarna. Testet kan med fördel utföras av sköterska. Detta upplevs ofta mindre stressande av patienten. Ett alternativt test är det sk “Klocktestet”, se nedan.
Laboratorieprover:

Sänka (SR), snabbsänka (CRP), analys av röda blodkroppar (MCV), blodplättar (TPK), blodvärde (Hb), vita blodkroppar (LPK), blodsocker, vitamin-B 12, S-Folat, Homocystein, S-Na, S-K, S-Ca, S-Alb, S-Kreatinin, ALAT, ALP, S-Bil,GT, B-glukos, ämnesomsättningsprover (T4/TSH), urinsticka.
Ev. kontroll av läkemedelskoncentration i blodet, ev. kontroll av Borrelia och HIV samt syfilis.
Beträffande unga patienter skall man vara frikostig med att kontrollera S-ceruloplasmin som är lågt eller sänkt vid sjukdomen Mb Wilson.
EKG! Hjärt-lungröntgen!
Datortomografi eller magnetröntgen av hjärnan ingår i basutredning. Man letar efter förtvinade områden av hjärnan ffa i frontalloben eller i mellersta tinningsloben. Generell förtvining av hjärnan? Finns tecken på tumörer (meningeom), blödningar (subduralhematom), sjukdomar i hjärnans små blodkärl, små infarkter som lämnar ett “hål” i hjärnsubstansen (lacunära infarkter) och ev. vattenskalle.
Dessutom kontrolleras ett EEG som dock har begränsat värde när det gäller att upptäcka eller utesluta Alzheimers sjukdom.
Det finns numera möjlighet till analys av ryggmärgsvätskan genom analys av fosforylerat tauprotein som är 2 1/– 3 ggr förhöjt hos Alzheimerpatienter. Denna analys brukar göras efter att utredningen enl ovan blivit utförd. Likvoranalys kan vara aktuellt vid lindrig en kognitiv störning (se differentialdiagnos) liksom vid oklara fall. Ämnet fosforylerat tauprotein ökas tidigt i sjukdomsförloppet, innan patienten har några yttre symtom på sin demens. Analysen är ett effektivt sätt att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Vid Parkinson, depressionssjukdomar liksom efter stroke är nivåerna däremot helt normala.

Mini Mental Test

Frågor som ställs till patienten är:

1. Datum, månad, veckodag, årstid, år, (5 p)
2. Sjukhus/gata, våningsplan, stad, landskap, land, (5 p)
3. Repetera tre föremål: exempelvs äpple, lampa, cykel, (3 p)
4. Be patient räkna baklänges 100 minus 7 tills du säger stopp (fem gånger): 93, 86, 79, 72, 65 (varje korrektsubtraktion ger 1 p) (5 p). (Om svårigheter med baklängesräkningen: Be patient stava till KONST baklänges (TSNOK) = 5 p. Ta det högsta av de två poängen).
5. Fråga efter de tre föremålen (3 p)
6. Visa en penna och en klocka, be patient benämna (2 p)
7. Repetera: “eleven löste en krävande uppgift” (1 p)
8. Trestegsuppmaning: Ta pappret i höger hand; Vik det en gång på mitten; lägg det på golvet (3 p)
9. Läs och följ uppmaningen: BLUNDA (1 p)
10. Skriv en fullständig mening (1 p)
11. Kopiera figur (två överlappande femhörningar) (1 p)

Totalt: 30 poäng
Man kan som mest få 30 poäng i testet. Blir resultatet på testet 27 poäng eller därunder bör patienten demensutredas!
OBS! Högutbildade yngre med tidig Alzheimer kan ha cirka 30 poäng. Även det omvända gäller: Lågutbildade äldre kan vara helt friska men ändå ha cirka 25 p.
Om patienten har stora språkliga störningar blir MMT falskt för lågt.
MMT 10-20 poäng = medelsvår demens.

Blanketten finns via vårdinformation i StorStockholms hemsida: Blankett för nedladdning
www.viss.nu/CONTENT/GERIATRIK/_BILAGOR/MMT.htm

Klocktest:

Bra test för att skilja ut normala äldre från de personer som har en kognitiv försämring. Testet mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning, nedsättning i abstraktion respektive planering. Testet reagerar också tidigt i demensförloppet.
Be patient rita en cirkel och placera in klockans siffror samt rita visarna på “kvart i tre”.
Bedöm om pat förstår uppgiften, om han/hon minns instruktionen och hur koncentrerad patienten är. Klockcirkeln skall ritas rund med såväl visare som siffror på rätt plats.
Om patienten inte klarar detta på ett korrekt sätt är det skäl för fortsatt utredning!
Blanketter för Klocktest kan rekvireras från Pfizer AB, tfn: 08-519 062 00.

Behandling

Alzheimerdemens, vaskulär demens:

Specifik behandling skall ges där det är möjligt t ex mot depression, ångest, stress. Patienten skall inte längre använda mediciner som kan utveckla demens se avsnittetsak ovan. All annan behandling är symtomlindrande. Förbättring i kognitiva test samt minnestest är liten, medan uppmärksamhet, kontaktförmåga och språkfunktion kan påverkas gynnsamt. Sammantaget kan behandling göra att patienten kan klara sig i eget boende ytterligare en tid. Mediciner mot demens påverkar ej själva grundsjukdomen.
Aggressivitet eller agitation: Beakta miljöfaktorer! Omvårdnadsaspekter är primära.
Neuroleptika i låg dos kan prövas om patienten behöver ha läkemedel.
Emotionell störning: Det är vanligt att patienten samtidigt har en depression. Behandla eventuell depression med SSRI-preparat. Fungerar ofta väl tillsammans med kolinesterashämmare.
Kognitiv störning:
Kolinesterashämmare ges vid Alzheimerdemens av lätt till måttlig grad. Behandlingen påverkar inte sjukdomsprocessen men fördröjer symtomutvecklingen med 4-8 månader.
NMDA-receptorantagonist kan ges vid Alzheimerdemens av måttlig till svår grad. Ger effekt även vid Lewy-Body demens. Kan ha liten effekt vid även vasculär demens. Dosering enligt FASS. Kan kombineras med kolinesterashämmare. Utvärdering av effekt bör ske efter 3-6 månaders behandling. Detta skall göras innan man beslutar om långtidsbehandling. Bibehållande av mental nivå är då skäl för fortsatt behandling.
I övrigt skall fokus i behandlingen ligga på patientens kontakt samt social förmåga liksom spontanitet. Kontrollera med anhöriga.
Behandling med mediciner kan försöksvis avslutas via först halverad dos under 4 veckor.
Om uppföljning efter 3 veckor visar försämring, påbörjas behandlingen på nytt. Återinsättande av behandlingen skall också ske om försämring kommer först några månader efter behandlingsavbrottet.

Naturpreparatet ginko biloba har visats kunna ge en liten positiv effekt. Men någon sådan effekt har inte kunnat påvisats av vitamin B12 eller folsyra.
Psykotiska symtom: Neuroleptika i låg dos. Används med stor försiktighet till patient med Lewy Body Demens. Där kan quetiapintablett 12.5 mg till natten prövas.
Sömnstörning: Klometiazol, zopiklon, zolpidem. Preparaten skall användas med stor återhållsamhet.
Tillfällig oro: Omhändetagandet primärt. Om farmaka bedöms erforderligt prövas klometiazol.
Övrigt: Information och anhörigstöd. Omvårdad: Hjälpmedel, hemtjänst, medicinadministration, aktivering med enkla träningsprogram och/eller socialt umgänge, dagvård, boende. Vårdplanering! Regelbunden vistelse i dagsljus medför bättre sömn (melatoninpåverkan) som i sin tur medför mindre demenssymtom.
Patient med mild demens kan få fortsätta att köra bil men följes med 6-12 mån mellanrum. Förvirring liksom måttlig/svår demens är hinder för körkortsinnehav och vapenlicens.
Förebyggande: Optimering av blodtryck, kolesterol- och blodsockernivåer och hjärtverksamhet (undvik förmaksflimmer!). Blodvärdet (Hb) skall ligga över 145, EVF över 45.
Vid vasculär demens kan man eventuellt ge ASA, statin, angitensin II- antagonist i förebyggande syfte.
Mental stimulering och väl fungerande socialt nätverk! Umgås socialt, res, läs, motionera!
Regelbunden fysisk aktivitet minst 2 ggr/vecka redan från ungdoms- och medelåldern.
Kosttillskott med omättade fetter, vitamin B12, folsyra, antioxidanter etc har ej visat sig hindra sjukdomsutvecklingen hos den drabbade demenspatienten.
Regelbundet intag av C-vitamin, frukt- och grönsaker (=antioxidanter). Undvik övervikt (ffa bukfetma),
Välj omättade fetter som finns i fisk, olivolja etc. Fisk i kosten rekommenderas 2 – 3 ggr/vecka.
Kosttillskott med omättade fetter, vitamin B12, folsyra, antioxidanter etc har ej visats hindra sjukdomsutvecklingen hos demens- drabbad patient Viss forskning tyder på att Omega-3-fettsyror har skyddande effekt mot insjuknandet i  Alzheimer och annan intellektuell nedgång- ev kan omega-3 något bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt förlopp.
Remiss skrivs:

• Om den basala utredningen inte kan förklara patientens tillstånd.
• Om symtomen är atypiska.
• Om oklarhet huruvida demens eller annan sjukdom föreligger.
• Om oklart vilken typ av demenssjukdom.
• Om osäkerhet avseende bästa behandling.
• Om önskan om bedömning av annan läkare.
• Yngre patienter remitteras till neuropsykiatrisk klinik för utredning.

Lewy body demens
Är en mycket svårbehandlad form av demens. Patienten har parkinsonliknande besvär men tål dåligt mediciner mot Parkinson. Patienten har ofta också hallucinoser men tål dåligt behandling med neuroleptika.
Acetylkolinesterashämmare är basmedicineringen. Vid hallucinationer kan quetiapin eller klozapin kan prövas i mycket små doser. Behandlingen av Lewy body demens bör hanteras av geriatriker med särskild erfarenhet av detta.

Vaskulär demens
Det saknas idag möjlighet till specifik, effektiv godkänd tablettbehandling av detta sjukdomstillstånd.

Frontotemporal demens
Även vid detta tillstånd saknas möjlighet till specifik tablettbehandling. Bensodiazepiner prövas vid uttalat överaktivt beteende. Neuroleptika fungerar dåligt.
I avsaknad på effektiva mediciner sätts focus vid behandlingen istället på omhändertagandet, inkl stöd och utbildning till patientens anhöriga.