Blåmärken
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Orsak(-er)
Läkemedel (ASA, NSAID, warfarin, kortison), misshandel, lågt antal blodplättar (trombocytopeni), åldersbetingat spröda blodkärl, blodcancer, leversjukdom, rubbad levringsförmåga i blodet, ärftlig skörhet i blodkärl i inre organ (Ehlers-Danlos syndrom).
Utredning
Laboratorieprover: Blodvärde (Hb), Blödningstid, Trombocyter (TPK), vita blodkroppar (LPK), Diff, leverprover som ALAT, ALP och GT, APTT, PK. Dessutom brukar Fibrinogen kontrolleras.
Patientens egen sjukdomsberättelse kan ge svar på följande frågor:
Ärftlighet? Blåmärkenas lokalisation och utbredning. Näsblödning? Tandköttsblödning? Blödning som varat mer än 5 timmar efter tandutdragning? Muskelblödning? Ledblödning? Blödning efter operation? Blodöverföring i samband med operation? Rikliga menstruationer? Onormalt stor blödning efter förlossning? Mediciner, t ex acetylsalicylsyretabletter? Kortisonsalvor- eftersom dessa vid kontinuerlig användning kan ge stora hudblödningar?
Behandling
Om patienten bara har små ytliga blåmärken, saknar ärftlig belastning och har normala rutinblodprover behövs ingen ytterligare utredning.
Ytliga blåmärken är vanligt hos äldre individer p.g.a. spröda kärl.
Om lågt TPK görs blodutredning.
Om högt PK överväg leverskada.
Vid lång blödningstid misstänks i första hand att patienten använder smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel.
Vid misstanke på hormonsjukdomen Cushings syndrom görs urinkortisolanalys efter samling minst två dygn. Ofta kombinerat med hämningstest med dexametason.
Om anmärkningsvärd blödningssjukhistoria eller om det föreligger en ärftlig belastning, bör blodspecialist kontaktas även om patienten har normala rutinlaborationer.
