Bihåleinflammation (Sinuit / Rhinosinuit)

Definition

Inflammation i en eller flera bihålor oavsett bakomliggande faktor.
I praktiken är “sinuit” oftast en rhinosinuit – undantag är dental sinuit respektive tumör i sinus.
Pansinuit: Samtliga bihålor drabbade.
Kronisk sinuit: Besvär i mer än 3 månader.

Orsak(-er)

Överkänslighet i slemhinnan, slemhinneirriterande smittämne eller allergener. Läkemedelsutlösta besvär kan t ex av α-1-receptorblockerare som terazosin eller preparat som doxazosin, ASA, NSAID (risk även beträffande COX 1-selektiva preparat), betablockerare, ACE-hämmare m.fl.
Infektioner: Virus är en vanlig orsak. Det är också bakterier, i synnerhet Haemophilus Influenzae och Streptococcus Pneumoniae . Dock förekommer det att även andra bakterier t ex Chlamydia pneumoniae, M. Catarrhalis, anaerober, gramnegativa bakterier liksom virus och svampar. Infektionen startar ofta i näsan. Orsaken kan också vara en tandinfektion.

Symtom

Tyngdkänsla i ansikte, smärta vid framåtböjning, ömhet över bihålorna, tandömhet har inte visat sig inte ha någon klinisk betydelse för att bedöma en eventuell bakteriell bihåleinflammation. Se nedan under Utredning.
Ibland har patienten astmatiska symtom.
Symtom vid bihåleinflammation brukar genomsnitt vara i 2 ½ vecka.

Akut inflammation i bihålan i silbenet (ethmoidit) är ett allvarligt tillstånd. Patienten har en mörkröd, ömmande svullnad vid näsroten och i den inre delen av ögonvrån. Inflammationen har ofta föregåtts av en förkylning. Patienten blir allmänpåverkad och får hög feber. Behandlas inte sjukdomen kan den leda till att det bildas en varhärd i ögonhålan eller en infektiös propp i blodkärl under hjärnan (sinus cavernosus trombos).
Barn har dåligt utvecklade bihålor. Barn får sällan bihåleinflammationer före 7-8 års ålder och då drabbas oftast bihålorna i silbenet och i överkäken.

Alternativa överväganden

Hos vuxna: Snuva. Spänningshuvudvärk. Tandinfektion. Bältros. Nervsmärta. Smärta från öga. Bihålecancer. Wegeners granulomatos.
Hos barn: Tumör (dock ej lika snabbt förlopp). Vid ensidig snuva, avsaknad av bakre näsöppning (choanalatresi) eller instoppat främmande föremål.

Utredning

Riktad sjukhistoria mot överkänsliga slemhinnor (allergisk- och icke-allergisk snuva, polyper, astma).
Klinisk bild inklusive undersökning av den främre delen av näsan efter avsvällning. Stor betydelse för att kunna ställa diagnos har: Vargata och upplevelse av dålig lukt från svalg eller näsa (kakosmi) med en varaktighet mer än 10 dagar. Dessutom förekommer samtidigt en ensidig värk i kind och/eller tänder samt varaktigt, gult snor i näsan.
Sänka och snabbsänka är osäkra mått då det är för lite vävnad för att ge en klar reaktion. Snabbsänka (CRP) över 10 stödjer dock misstanke på bakteriell infektion
Ömhet vid tryck över bihålorna, tyngdkänsla i huvudet och ont vid framåtböjning är helt ospecifika tecken och ses lika ofta vid besvär orsakade såväl av virus som av bakterier.
Eventuellt ultraljud eller röntgen av käkbensbihålan visar bara att lufthalten är nedsatt, men inte av vilken orsak. Detta ses bl.a. vid förkylning, hösnuva, näspolyper och vid astma.
Vid ett återinsjuknande kan diagnosen bekräftas med datortomografi (CT/endoskopi). Man kan också föra in en nål i bihålan och göra odling på det slem som går att suga ut. Odling från bakre svalgväggen ger ej korrekt resultat.
Dessutom tas prov avseende allergi (phadiatop), sänka (SR). Om denna är hög tas c-ANCA för att utesluta Wegeners granulomatos. Man kontrollerar också en eventuell immunbrist genom att ta vita blodkroppar (LPK), olika typer av vita blodkroppar (diff) samt analys av immunglobuliner ffa IgG, för att se om patienten har immunbrist.

Behandling

Spontanläkning vid bakteriell bihåleinflammation är mycket hög.
Förkylningssymtom med färgad snuva och lätt, måttlig värk över kindhålor, som varat kortare än 10 dagar, bör föranleda behandling med paracetamol, näsdroppar eller kortisonnässpray.
Förkylningssymtom över 10 dagar, med tydlig värk i kind eller tänder, färgad snuva eller påtaglig försämring efter 5-7 dagar, föranleder antibiotika, och kortisonnässpray (mometason).
Vuxna
med akut bakteriell bihåleinflammation orsakad av Haemophilus Influenzae och Streptoccus Pneumonie: Penicillin V 2 g x 3i 7 dagar. Dessutom ges slemhinneavsvällande nässpray. Dock ges detta med en viss försiktighet eftersom detta kan orsaka läkemedelsutlöst snuva (rhinitis medicamentosa).
Enbart kortisonnässpray utan samtidig antibiotikabehandling tycks ha lika god effekt på utläkningen som då antibiotika ges.
Vid återfall ges doxycyklin, amoxicillin (500 mg x 3)eller amoxicillin i kombination med klavulansyra.
Vid akut bakteriell bihåleinflammation utan spontant dränage: Käkspolning + penicillin.
Vid misstanke på inflammation i pannbihålan (frontalsinuit) utan dränage: Röntgen, remiss öronklinik.
Vid kronisk sinuit: Remiss öronklinik.

Barn
behandlas i första hand med penicillin. Om barnet vägrar att ta detta eller kräks, ge amoxicillin suspension 50 mg/kg uppdelat på 3 doser. Dessutom slemhinneavsvällande. Orsaken är ofta Haemophilus Influenzae.

Akut ethmoidit. Dessa patienter skall vårdas på öron-, näsa-, halsklinik, kan vara ett livshotande tillstånd. Tveka aldrig – vid minsta misstanke skall patienten skickas till klinik.