Bensår, venösa
Ben- och fotsår – Venösa
Orsak:
C:a 50% beror på ytlig venös insufficiens. Resten beror på djup insufficiens eller kombination av ytlig/djup insuff. Till följd av insuff i venösa klaffar blir vätsketrycket för högt i benen av venösa ”blodpelaren”. Följden blir ödem med dålig cirkulation och nutrition. Vanligaste bensårstypen.
Symtom:
Tyngdkänsla. Smärta (särskilt vid såromläggningar och vid atrofie blanche). Förbättring nattetid p.g.a. högläge.
Status:
Vanligaste lokalen är insidan av underbenets nedre tredjedel. Venösa sår belägna i ”damaskregionen”. Pittingödem framför allt vid slutet av dagen.
Brunpigmentering i ankelhöjd beroende på järnpigment från röda blodkroppar.
Lipodermatoskleros beroende på inflammation i dermis/subkutis som läker med ärromvandling och kan palperas som en hård platta medialt på underbenet.
Atrofie blanche är vita ärrliknande områden med förstorade kapillärer som ser ut som små blödningar – de små sår som uppstår här är mycket smärtsamma.
Venöst staseksem. Uppvisar vanligen ej svarta nekroser eller exponerade senor.
Differentialdiagnoser:
Övriga ben- och fotsår, t.ex. arteriell insufficiens, vaskulit, cancer.
Utredning:
Anamnes: Bensvullnad fram på dagen? Tidigare trombos? Variceropererad?
Ankeltrycksmätning, se metod nerskriven tidigare i avsnittet. Färgdoppler vid osäkerhet om orsaker till såret (ger besked om där föreligger ytlig eller djup venös insufficiens). Görs innan venkirurgi. I princip skall alla remitteras tidigt i förloppet till kärlkirurg för bedömning om ev. åtgärd.
Behandling
Kompressionsbehandling utgör grunden. ”Trycker åter” vätska in i blodbanan, gör vissa insufficienta klaffar åter fungerande, ökar cirkulation och nutrition. Nästan alla venösa bensår läker efter effektiv kompressionsbehandling. Ödem måste bort; kompressionsbehandling med flerlagerförband är även här grunden.
Man använder då lågelastisk binda, t.ex. Pütter, (fr.a. till uppegående patienter, kan sitta på flera dygn) eller högelastiska bindor t.ex. Dauer eller Elodur Fine (fr.a. till immobila patienter). Dessa bindor bör tas av på natten. Annat alternativ är måttbeställda kompressionsstrumpor, helst klass 2-3 (finns i 4 klasser). Provas ut individuellt via distriktssköterska eller sjukvårdsaffär. Används framför allt efter läkning som profylax och skall alltid tas av nattetid.
Kvarliggande kompressionsförband i flera lager; byts vanligen en gång per vecka, d.v.s. få omläggningstillfällen och mindre bundenhet för patienten. Sominnerförband används t.ex. Zipzoc salvstrumpa. Som ytterförband kan användas cohesive binda i form av Coban eller CoPlus.
Vid intensivbehandling av ödem används på specialistkliniker ibland pumpstövel/IPC (Intermittens Pneumatisk kompression).
Behandlingen pågår vanligen cirka en timma per dag, finns även för hemmabruk (Flowtron Plus HC). Trycket kan regleras. Behandlingen ger ökad cirkulation såväl venöst som arteriellt; är alltså ej kontraindicerad där arteriell insuff föreligger. Behandlingen har visat sig påskynda läkningen av venösa bensår.
Venösa eksem kan behandlas med steroid av grupp III under några veckor, i mindre uttalade fall grupp I-II-steroid.
Vid svårläkta sår – uteslut malignitet. Hudtransplantation kan ibland påskynda läkningsförloppet.
Vid nytillkommen smärta skall infektion respektive arteriell insufficiens uteslutas. Ibland kan lokalbehandling med hydrokolloidplatta lindra smärtan betydligt. Högläge lindrar smärtan (t ex vid såromläggningar).
Venkirurgi övervägs tidigt i förloppet. Alla pat med venösa bensår skall bedömas för ev. venkirurgi. Inför venkirurgi är färgdoppler förstahandsmetod. Därefter kirurgkonsultation. Ytlig venös perforant insuffuciens är åtkomlig med venös kirurgi. Vid perforantkirurgi används endoskopisk teknik. Begränsade möjligheter till kirurgi vid djup venös insufficiens. Kirurgisk lipodermatosclerosexcision i terapiresistenta fall.
Aktuella Mediciner:
Kortikosteroid:Gr I: Kräm Mildison Lipid.
Kortikosteroid:Gr II: Kräm/Salva Emovat.
Kortikosteroid:Gr III: Kräm/Salva Elocon. Kräm/Salva Betnovat.
Morfin: T Morfin.
Paracetamol: T Alvedon.
Paracetamol + kodein: T Panocod.
Kompressionslinda Rosidal K (lågelastisk, ”kortsträckt” – kan sitta permanent i flera dagar. Stillasittande patient).
Kompressionslinda Vit Tri:Forte (högelastisk, ”långsträckt” – skall tas av nattetid. Uppegående patient).
Kompressionsstrumpa (apotek, sjukvårdsaffär eller enligt upphandlingsavtal) klass 1 till 3 (beroende på kompressionen, förebygger bensårsrecidiv vid venös insuff.)
Kompressionsstödförband för dubbelbandagering: Cobanbinda.
Salvstrumpa Ziproc 10 st.
Hydrokolloidplattor: DuoDERM olika storlekar t.ex. 10 x 10 cm. No 5 st. (hjälpmedelskort).
Tegasorb Thin t.ex. 10 x 10 cm. No 5 st. (hjälpmedelskort).