Autismspektrum-störningar, Aspergers syndrom

Definition

Omfattar alla varianter från svår, klassisk autism (infantil autism) till mycket väl fungerande autism/Aspergers syndrom. Även “lättare” fall med autistiska drag eller autismliknande tillstånd hör till denna grupp.
Centralt för dem alla är att det finns problem för barnet inom den s k autismtriaden d v s patienten har svårigheter med:

1. Socialt samspel
2. Muntlig och icke-muntlig kommunikation
3. Specifikt avvikande beteende

Dessa problem skall vara uttalade och ge ett för patienten beteendehandikapp.
Det är också viktigt för diagnos att patienten har en avsaknad av “ömsesidighet” dvs oförmåga att knyta an till andra, dela upplevelser och söka gemenskap samt att se helhet och sammanhang. Även brister vad gäller aktiviteter och intressen.

Begåvningen varierar från klar utvecklingsstörning (som vid klassisk autism) till normal eller till och med hög men ojämn begåvning (som vid högfungerande autism eller Aspergers syndrom).

1. Svårigheter med socialt samspel omfattar hela spektrat från kanske ingen förmåga alls till kontakt (som vid svår klassisk autism) till en klart avvikande kontakt, för åldern icke adekvat (som vid mer högfungerande autism). Kontaktstörningen behöver inte vara “undvikande” utan kan vara motsatsen d v s av mer distanslös karaktär.
2. Kommunikationssvårigheter innebär allt från att patienten inte har något språk alls, till ett språk som är tydligt avvikande (kan vara pedantiskt eller formellt och ofta entonigt tal). Dessutom kan patienten ha svårt att tolka det talade språket samt “läsa av” kroppsspråk.
3. Det specifikt avvikande beteendet yttrar sig ofta som ett stereotypt beteende. Patienten sitter ofta med gungande rörelser, har svårt att uppfatta information som ges, har svårt att se väsentligheter och att förstå helheten.

Patienten fixerar sig ofta i speciella detaljer och har “smala” intressen som ofta upptar en stor del av patientens tillvaro. Det är vanligt med fixering kring mat eller speciella föremål.
Patienten har svårigheter vid förändringar. Har ofta rutiner som skall följas och som styr övriga familjen.

De kognitiva svårigheterna för barn med låg begåvning (IQ under 70-80) medför
Primärt:

1. Svårigheter i tänkandet. Patienten har svårt att organisera tänkandet. Har svårigheter att tänka abstrakt och att bilda begrepp. Patienten har också svårt att se väsentligheter och att förstå helheten.
2. Brister i språkförståelsen. Patienten har svårt för ordförståelse, semantisk och analogisk förståelse.
3. Brister i kortminnesfunktionen. Patienten har svårt att uppfatta och minnas ljudbilder vilket påverkar förmågan att lära sig att läsa.
4. Perceptionsproblem. Patienten har bristande förmåga att välja ut, ta emot, organisera och bearbeta sinnesintryck t ex syn- eller hörselintryck.

Sekundärt:

1. Inlärningssvårigheter. Inlärningen kräver tid och speciell pedagogik. Annars finns det risk för misslyckanden p g a överkrav.
2. Dåligt självförtroende. Patienten är försiktig, passiv och återhållsam i kontakten med andra.
3. Svårigheter att uttrycka behov och känslor. Leder ibland till en distanslöshet.
4. Ökad risk för att utveckla psykisk störning. Patienten har svårt att bearbeta sinnesintryck, faktiska händelser och känslor.

Det är vanligt att det vid autism finns en hög samsjuklighet, dvs att patienten har mer än en sjukdom samtidigt. Sådana samtidiga sjukdomar kan vara ADHD, Tourettes syndrom, psykisk utvecklingsstörning, epilepsi, depression, ätstörningar, sömnstörningar, tvångssyndrom (OCD), psykosgenombrott vid stress, vanföreställningar med flera tillstånd.

Behandling

Svår klassisk autism upptäcker man tidigt (2-3 års ålder) på BVC. Varningstecken kan vara uteblivet joller, pekande eller andra gester vid 12 mån ålder, inga ord vid 16 mån ålder, inga spontana 2-ordssatser vid 2 års ålder.
Barnet bör omgående komma i kontakt med barn- och ungdomshabilitering, barnklinik eller barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP). Fortsatt omhändertagande inom den samordnade habiliteringen.
Högfungerande autism/Aspergers syndrom samt “lättare” fall upptäcks ofta senare. Dock är det viktigt med rätt diagnos inte minst med tanke på den speciella pedagogik som skolgången kräver.
Eventuellt kan bedömning på BUP bli aktuell. Det är viktigt att patientens föräldrar får lära sig mycket om åkomman. Detta kan bl a ske via Riksföreningen Autism.

Egenvård: Omgivningen till drabbad, kan hjälpa till genom att planera och organisera. Agera med förutsägbarhet och struktur. Var konkret i talet. Vid valalternativ – föreslå två. Underskatta ej men var medveten om att den drabbade kan ha svårt att förstå. Inse svårigheter med motivation. Försiktighet med stress. Låt barnet vistas i små barngrupper och små skolklasser. Ev. stöd av speciallärare eller resurslärare.