Astma hos barn

Definition

Inflammatorisk luftvägsförträngning som kan gå tillbaka.
Diagnosen Astma, får barn under 2 år som får sitt 3:e “anfall” av trånga luftrörsbesvär.
För barn över 2 år, liksom för de barn som är allergiska (atopiker), räcker det med 1 “anfall” för att fastställa diagnosen.

Orsak-(er)

Allergi dominerar hos de äldre barnen.
Infektioner.
Ansträngning.
Irriterande ämnen i luften t ex cigarettrök.
Starka lukter.
Väderlek t ex fukt och kyla.

Symtom

Ofta långvarig hosta, pip i luftrören, slem, andnöd. Observera att nattlig hosta och trötthet kan vara en lindrig form av astma.

Status

Hosta, trötthet, förlängd utandning, indragningar av huden mellan revbenen, snabba andetag. Över lungfälten hörs pip (ronchi) under utandningen.

Alternativa överväganden

Andra (sällsynta) orsaker till långvarig hosta kan vara ffa nattligt återflöde från magsäcken upp i matstrupen (reflux), främmande kropp i luftrören, tics, kikhosta, tbc, cystisk fibros, nedsatt flimmerhårsfunktion i luftrören, immunbrist, nedsatt funktion i stämbanden med pipande och väsande ljud i samband med inandning samt missbildningar i lungor och luftrör t ex kärlring hos små barn.

Utredning

Ärftlighet: Finns allergiska sjukdomar t ex atopi i släkten?
Miljö: Utsätts barnet för rökiga miljöer, pälsdjur eller andra vanliga allergiframkallande ämnen?
Allergologisk utredning: Phadiatoptest, spirometri, PEF-mätningar, reversibilitetstest (barn över 4 år). För beskrivning av dessa metoder: se avsnittet Astma i kapitlet Andningsvägarnas sjukdomar.

Behandling

Egenbehandling:

De två viktigaste faktorerna för att påverka och för att minska risken för infektionsutöst astma är amning under minst 4 månader samt att föräldrarna inte röker.
Akutbehandling:

Barn under 2 år som tar mer än 50 andetag/minut och är slöa och trötta samt har påtagliga indragningar mellan revbenen vid andning och nedsatta andningsljud då man lyssnar med mot bröstkorgen, bör åka in till sjukhus akut för vård och observation.
Syrgasmätningar i blodet (saturationsmätning) är av stort värde vid påtagligt andningspåverkat barn.
I övrigt gäller:

1. Beta-2-stimulerare, salbutamol (0,15 mg/kg kroppsvikt) som inandas via nebulisator. Kan upprepas efter 30-60 minuter. Vid svår astma kan adrenalin behöva ges i muskulaturen (i.m.) eller djupt under huden (djupt s.c.). Dos: 0,1 mg/ 10 kg kroppsvikt.
2. Kortison i tablettform t ex betametason 0,5 mg Under 10 kilos vikt: 8 tabletter, över 10 kilos vikt 12 tabl.
3. Kolinteofyllinat som insprutas i ändtarmen. Dosering under 1 år: 3 mg/kg kroppsvikt. Över 1 år: 5-6 mg/kg kroppsvikt.

Vid otillräcklig effekt eller återfall inom två timmar bör barnet in till sjukhus.
Tillfälliga besvär:

Beta-2-stimulerare i inandningsform (salbutamol ges i Spacer Nebunette eller Vortex med hjälpmedelskort till små barn, pulverinhalation till barn över 5-6 år).
Infektionsutlösta besvär:


Kortison för inandning t ex budesonid med Spacer Nebunette 200 1/µg 4 gånger dagligen i 2- 3 dygn, 200 1/µg 2 gånger dagligen i ytterligare 7 dygn. Om barnet är fortsatt tät i bröstet (obstruktiv) efter 10 dygn kontaktas barnläkare.
Underhållsbehandling:

Aktuellt för barn med kroniska besvär dvs med mer än 2-3 anfall/vecka.
Små barn med astma och större barn med svår astma bör skötas av barnläkare.
Barn över 2 år: kortison (budesonid) för inandning, 100-200 1/µg – 2.
För barn 3-6 år som behöver tilläggsbehandling rekommenderas i första hand behandling med sk leukotrienantagonist t ex montelukast.
Långverkande ß2-agonist kan vara aktuellt för barn över 4 år.
Från 7 års ålder ges i första hand långverkande ß2-agonist som tillägg till kortison för inandning och därefter montelukast.
Barn som använder kortison för inandning bör längd- och viktmätas 2-3 ggr/år. Vid avplanande kurvor bör barnet undersökas av barnläkare.
Vid akuta infektioner i luftvägar kan kortisondosen fördubblas under 12-14 dagar.
För all behandling av barn med astma gäller: miljösanering och eventuellt “Astmaskola”.