Ansiktsförlamning (Perifer facialispares / Bell’s pares)
Definition
Förlamning av de yttersta grenarna av ansiktsnerven som i regel drabbar ena sidan av ansiktet.
Orsak(-er)
Orsaken är oftast okänd för den vanligaste varianten av ansiktsförlamning som är Bell’s pares. Dock brukar patienten ha haft en virusinfektion innan själva förlamningen.
Hos personer som blivit fästingbitna och fått borreliainfektion med neuroborrelios (Lymes sjukdom) ser man ansiktsförlamning hos ca 10 % av vuxna och hos cirka hälften av de barn som drabbats.
Andra orsaker är herpes simplex -virus, herpes zoster -virus, herpes zoster oticus (Ramsay-Hunts syndrom), mellanöroninflammation, autoimmun reaktion, våld mot huvudet, fettsvulst i mellanörat (cholesteatom), ponsvinkeltumör, spottkörteltumör, efter operativa ingrepp, vid sjukdomen sarkoidos och vid skelettskada på skallbasen.
Ökad risk för ansiktsförlamning ses hos patienter som har högt blodtryck, diabetes eller under senare delen av graviditet.
Symtom
Plötsligt får patienten nedsatt eller ibland helt upphävd mimik i ena ansiktshalvan. Förkylning med värk bakom örat och lockkänsla är inte helt ovanligt när de första symtomen visar sig. Beroende på var skadan på nerven sitter kan också bullerkänslighet, minskat tårflöde, ökad salivproduktion och smaknedsättning förekomma.
Misstänk alltid borrelia vid dubbelsidig förlamning.
De första dagarna kan patienten också ha en lätt nedsatt känsel inom ansiktsnervens utbredningsområde.
Status
Oförmåga för patienten att rynka pannan. Defekt ögonslutning. Hängande mungipa. Utslätad fåra mellan näsvingen och mungipan.
Eventuellt har patienten också herpesvirusblåsor.
Alternativa överväganden
Förlamning orsakad av sjukdom i det centrala nervsystemet t ex slaganfall, hjärntumör eller våld mot huvudet.
Vid denna typ av ansiktsförlamning kan patienten rynka pannan beroende på att man har dubbla nerver till detta område.
Utredning
I första hand göres en noggrann genomgång av patientens nervfunktioner (neurologstatus). Har patienten blivit biten av fästingar? Har patienten hudrodnader?
Det rekommenderas att prov från ryggmärgsvätskan skall tas.
Blodprover för borreliainfektion kan vara negativa vid insjuknandet. Det kan dröja 4-8 veckor innan ett positivt svar visar sig i provet.
Misstänk alltid borreliainfektion vid dubbelsidig ansiktsförlamning och hos barn. En alternativ diagnos kan då vara neurosarkoidos.
Om patientens besvär uppvisar en oklar bild eller har andra neurologiska symtom skall patienten bedömas akut av öronläkare eller neurolog. På dessa kliniker sker en vidare utredning med magnetröntgen och polymeraskedjereaktion (PCR), en undersökning från saliv med sikte på herpesvirusinfektion.
Behandling
Om ögonlocket inte sluter tätt över ögat kan man skydda detta med hjälp av en ögonkammare. Man droppar också i konstgjorda tårar eller använder en ofärgad ögonsalva.
Vid borreliainfektion ges doxycyklin 100 mg x 2 i 10 dagar. Barn över 8 år får doxycyklin 4 mg/kg x 1 i 10 dagar. Barn under 8 år och gravida ges ceftriaxoninjektion i blodet (i v).
Kortisontabletter t ex prednisolon 25 mg x 2 i 10 dagar, har visat sig förbättra utläkningen vid perifer facialispares som inte är orsakad av borrelia. För att utesluta borrelia som orsak innan en eventuell kortisonbehandling måste prov från ryggmärgsvätskan tas (LP). Behandlingen hjälper dock ej om det inte är en virusinfektion som patienten har.
Vid herpesvirusorsakade besvär ges antivirusbehandling t.ex. aciklovir eller valaciklovir inom 72 timmar.
Träning skall ske av ansiktsmimiken. Eventuellt behöver patienten hjälp av en talpedagog.
Patienten bör ha ett återbesök efter fyra veckor. Ca 70-80 % av patienterna är helt återställda efter 2 månader.
Sämre prognos om patienten vid insjuknandet är över 60 års ålder, vid totalförlamning, vid smärta och då patienten inte förbättrats inom tre veckor.
Vid kvarstående symtom kan plastikkirurgisk åtgärd i sällsynta fall bli aktuell.