Akuta buksmärtor

Orsak(-er)

Bedömning av akuta buksmärtor utgör en stor del av en distriktsläkares vardag. Nedan följer en ”checklista” i alfabetisk ordning på ett urval av tänkbara orsaker till buksmärtorna.
OBS! Alla oklara bukfall remitteras till sjukhus för bedömning och observation.
Akut blindtarmsinflammation: Ofta diffusa smärtor i buken som vandrar i riktning ned mot högra nedre delen av buken (McBurneys punkt). Ytterligare information, se under “Blindtarmsinflammation”.
Akuta bukfall hos barn: Se avsnittet Magont hos barn i kapitlet Barnsjukdomar.
Akuta bukfall hos äldre: Är ofta atypiska utan illamående, kräkningar eller feber. Undersökning i ändtarmen liksom av urinblåsan är viktigt! Tänk på lunginflammation, lungsäcksinflammation, hjärtsäcksinflammation, hjärtinfarkt, pulsåderbråck i buken, bältros, urinvägsinfektion, stopp i urinvägarna, förstoppning, tarmvred.
Akut bukspottkörtelinflammation (Pankreatit): Hastigt insjuknande (5-10 min) med svåra smärtor lokaliserade till bukens övre del, ibland utstrålande mot ryggen. Kräkningar. Patienterna ofta bleka och kallsvettiga. Ömhet i mellangärdet.
Akut maginfluensa: Feber, kräkningar, diarré.
Bitestikelinflammation: Infektion startar ofta i urinrör eller prostata. Smärtsamma vattenkastningar, trängningar, svullnad, rodnad och värk i ena punghalvan. Antibiotikabehandling t ex med tetracyklin, fluorkinoloner, eller trimetroprimsulfa, kombinerat med NSAID. Dessutom sängläge, suspensoar eller nätbyxor.
Blodpropp i den inre höftbensartären (Iliaca interna). Ger buksmärtor med utstrålning mot rygg. Gör ultraljud!
Blåskatarr: Ibland svår bukvärk nedtill. Se avsnittet Cystit i urologikapitlet.
Bukhinneinflammation (peritonit): Brädhård buk. Allmänpåverkad patient med illamånde och eventuellt med feber. Diffust öm över buken. Ömhet då undersökarens hand släpper efter att ha tryckt ner bukväggen (släppömhet). Avsaknad av eller svaga tarmljud. Patienten skickas urakut till kirurgmottagning.
Crohns sjukdom: Buksmärtor som kommer och går med lugna perioder. Smärtorna sitter ofta till höger i buken. Diarré och påverkat allmäntillstånd. Mer kan läsas i avsnittet Inflammatoriska tarmsjukdomar.
Cysta i äggstocken: Kan bli infekterade, gå sönder eller vrida sig runt sin längdaxel (torkvera).
Förstoppning: Vanlig orsak till buksmärta ffa hos barn och äldre.
Förträngningar i magsäcken (stenosmage): Förträngning vid nedre magmunnen? Magsäckscancer? Magsår?
Gallblåse- eller gallgångsinflammation: Symtom som vid gallsten, men patienten har feber. Bör bedömas akut av kirurg. Ultraljud visar typisk bild.
Gallsten: Smärtor under höger revbensbåge utstrålande mot ryggen.
Graviditets- och förlossningsvärkar: Tidpunkt för sista menstruationen? remiss till kvinnoklinik.
Hjärnhinneinflammation: Kräkningar, feber, nackstyvhet, allmänpåverkan.
Hjärtinfarkt: Vanligt med buksmärtor ffa hos äldre.
IBS (Irritable Bowel Syndrome): Buksmärtor som oftast lindras vid tarmtömning. Störda tarmrörelser, förstoppning, diarré, gaser, uppkördhet, knipsmärtor.
Inflammation i tarmfickor (divertikulit): Oftast smärta till vänster i buken, gasattacker, diarreperioder, “vänstersidig blindtarmsinflammation”, ev. feber. Behandlas med tarmvila och eventuellt antibiotika. Om patienten är allmänpåverkad skall han/hon remiteras till kirurgklinik. I efterförloppet skall patienten använda rikligt med vätska och fibrer.
Inflammation vid sidan om levern (perihepatit): Orsakas av gonococcer eller klamydia i samband med gynekologisk infektion. Klinisk bild som vid gallgångsinflammation. Skall antibiotikabehandlas.
Inklämt bråck: Smärta i bråck och nedre del av buken. Känn på bråckportarna i ljumskarna!
Kräkningar: Kan ha olika orsaker bl.a. förändringar i mag-tarmkanalen, hjärnan, ämnesomsättningen eller orsakas av en infektion.
Körtelbuk (Lymfadenitis mesenteri): Uppträder ofta hos barn med förkylning och svullna lymfknutor på halsen. Utgör en differentialdiagnos till ffa blindtarmsinflammation. Gör ett ultraljud!
Leverinflammation (gulsot): Feber, trötthet, kräkningar, klåda, gulfärgade ögonvitor och hud.
Livmoderinflammation: Ofta lågt sittande buksmärtor som ofta kommer smygande.
Magsår: Smärtor i mellangärdet, illamående, kräkningar. Magsår

Ménières syndrom: Illamående, kräkningar, yrsel. Ménières sjukdom

Mittelschmerz: Ägglossningssmärta.
Njurbäckeninflammation (Pyelonefrit): Se avsnittet Njurbäckeninflammation i kapitlet Urinvägarnas sjukdomar.
Urinstämma: Män i prostataåldern. Man skall tydligt kunna känna urinblåsan ovanför blygdbenet. Mer om detta kan man läsa i avsnittet Urinstämma hos äldre

Utomkvedshavandeskap (Extrauterin graviditet): Smärtor nedtill i buken, upphörd menstruation, eventuellt blödning från slidan. Ömhet i buken på båda sidor om livmodern. Tidpunkt för senaste mens? Gör ett graviditetstest.
Vätska i lungsäcken: Ger ofta buksmärtor. Lyssna med stetoskop. Ev ultraljud.
Äggledarinflammation: Unga kvinnor i sexuellt aktiv ålder, akuta buksmärtor, feber. Vid gynekologisk undersökning har patienten ömhet vid livmodern och närliggande vävnader. Flytningar.