Akut stressyndrom. (Posttraumatiskt stressyndrom. PTSD)

Orsak(-er)

Den akuta stressreaktionen (ASD) är en konsekvens av att ha utsatts för eller bevittnat en akut livshotande händelse där individen varit vettskrämd och känt sig hjälplös.
Den posttraumatiska stressreaktionen (PTSD) har samma orsak men definitionsmässigt ställs inte denna diagnos förrän tidigast fyra veckor efter händelsen. ASD riskerar att utvecklas till ett PTSD. Symtomen vid PTSD kan utvecklas efter ett långt fritt intervall.
De skadliga händelserna skall vara sådana att de väcker fruktan hos de flesta människor. Ett alternativ är att de drabbar en biologiskt känslig individ.
Riskfaktorer är: kvinnligt kön, biologiskt känslig individ som t ex ADHD och autism , tidigare psykisk ohälsa, ärftlig belastning vad beträffar psykisk sjuklighet, tidigare psykiska svåra händelser speciellt i barndomen. Dessutom är låg begåvningsnivå, yngre ålder, låg socioekonomisk status inkl utbildningsnivå, brist på socialt stöd andra exempel på riskfaktorer.
En vanlig och allvarlig diagnos hos många asylsökande från krigshärjade länder. Ses även efter t ex cancersjukdom, våldtäkt, rån, olycka.

Symtom

Är väsentligen desamma för ASD och PTSD: Återupplevande av händelsen genom påträngande minnesbilder, (mar)drömmar eller påminnelser i aktuella situationer. Avtrubbad förmåga att reagera på eller intressera sig för omgivningen, med början efter händelsen. Trötthet.

Minst två av följande symtom ska ha debuterat efter händelsen och ha varat i mer än en månad:

1. Överdriven vaksamhet eller reaktion på oväntade yttre stimuli t ex ljud.
2. Sömnstörning.
3. Skuldkänsla för att ha överlevt när andra inte gjorde det eller för handlingar som var nödvändiga för att överleva.
4. Minnesstörning eller koncentrationssvårigheter.
5. Undvikande av aktiviteter som uppväcker minnet av händelsen.
6. Symtom förstärks av händelser som symboliserar eller liknar händelsen som är upphov till besvären.

Status

Normalt kroppsstatus men rikligt med symtom enligt ovan i psykiskt status.
Ofta utvecklas andra psykiska tillstånd som egentlig depression, panikångest, generaliserat ångestsyndrom, specifika fobier, somatiseringssyndrom, missbrukssyndrom m.fl.
Kroniskt påslag av stresshormoner, ffa höjda kortisolhalter. Dessa ökade halter kombineras med andra förändringar i hjärnan bl a i den del som kallas hippocampus. Denna del av hjärnan reglerar bl a minnesfunktionen.

Alternativa överväganden

Utmattningssyndrom, akut stress, hög ämnesomsättning, överfunktion i bisköldkörtlarna (hyperparatyreoidism), diabetes, missbruk, depression, binjuremärgstumör (feokromocytom).

Utredning

Patientens sjukhistoria. Kroppsligt-, psykiskt- och neurologiskt status.
Labprover: Blodvärde (Hb), P-glukos, S-K, S-Ca, S-kreatinin, S-ALP, S-ALAT, S-gamma-GT, CDT, Fritt T4, TSH, ev. S-HIAA, tU-VMA.

Behandling

Det är viktigt att ta tag i det akuta stresstillståndet med kraft så att det ej utvecklar sig till ett Posttraumatiskt stresstillstånd.
Samtal runt händelserna har i sig en terapeutisk effekt, att dela upplevelserna med någon gör skräcken mindre!
I övrigt behandlas patienten med farmakologiska, psykologiska, fysioterapeutiska och psykosociala metoder. Farmakologisk behandling har effekt på psykiska överretbarheten och på såväl depression som ångesttillstånd. SSRI- preparat har klart påvisad effekt. Patienten behöver ofta ha sömngivande läkemedel liksom beta-blockerare för att dämpa effekterna av ett kraftfullt sk sympatikuspåslag.
Psykologiska behandlingar ffa kognitiv terapi, fokuseras på återupplevande och undvikandesymtomen. Exponeringsterapi liksom kognitiv terapi och EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) har bevisad effekt. Gruppterapeutiska tekniker liksom dramaterapier kan vara av värde.
Sjukgymnastik används för att minska spänningar och psykosomatiska symtom.
Psykosociala metoder används för olika rehabinsatser och för påverkan av undvikandesymtom.