Redan 2009-2012 gjordes en mindre studie om 80 patienter med så kallat paroxysmalt förmaksflimmer, det vill säga attacker av oregelbunden puls på upp till 170 slag per minut. Studien visade att medicinsk yoga har positiva effekter på hjärtsjukdomen, varför man under 2014 valde att påbörja en större studie på området omfattandes 180 patienter.
Viktigt att upptäcka och behandla flimmer
Hjärtsjukdomen paroxysmalt förmaksflimmer kommer i korta attacker som kan vara under någon minut, i flera timmar eller till och med hela dagar.
För att ett tillfälligt flimmer inte ska övergå till att bli kroniskt är det viktigt att upptäcka och behandla flimmer så fort som möjligt. Det är där medicinsk yoga kommer in i bilden. Dess övningar är enkla att göra och kan både förebygga och behandla flimmer. Det säger forsknings- och hjärtsjuksköterskan Maria Nilsson som står bakom studierna.
Att det är just medicinsk yoga som hjälper är för att det är en terapeutisk yogaform där det allra viktigast är djupandningen.
Paroxysmalt förmaksflimmer drabbar ofta yngre kvinnor
Många gånger är det svårt att avgöra varför en person drabbas av paroxysmalt förmaksflimmer. Det kan bero på så många orsaker, exempelvis andra sjukdomar som sköldkörtelrubbningar eller högt blodtryck. Även yttre faktorer såsom stress, en överkonsumtion av kaffe och träning kan vara orsaken.
Medianåldern för att insjukna i förmaksflimmer är 75 år, men vad gäller paroxysmalt förmaksflimmer är det även yngre som drabbas och ofta kvinnor. Den höga och oregelbundna pulsen ger upphov till ångest och oroskänslor och kan även leda till hjärtsvikt och stroke.
Standardbehandling med medicinsk yoga
Maria Nilsson berättar att de i den senaste studien slumpmässigt delade upp patienterna i två grupper. Ena gruppen får standardbehandlingen med läkemedel, elkonvertering (defibrillering) och ablation (när man bränner nervtrådar i hjärnan) och den andra får standardbehandling kombinerat med medicinsk yoga en gång i veckan under tre månader på Danderyds sjukhus i Stockholm.
Målet med studien är att höja livskvaliteten för de som är drabbade av förmaksflimmer. Genom att lära de häva sina symtom vill vi få de att våga leva ett normalt liv, berättar Maria Nilsson. De behöver då inte uppleva att deras liv begränsas på samma sätt längre och känna rädsla för att hjärtat ska börja ”rusa och skena”.
Fakta om förmaksflimmer
Av den vuxna befolkningen är det cirka 3 procent som drabbas av förmaksflimmer och tillståndet ökar med stigande ålder. Medianåldern att insjukna är vid 75 år. Prevalensen är högre hos män i alla åldrar och har mer än fördubblats under de senaste decennierna. För kvinnor har prevalensen varit oförändrad under samma tidsperiod.
Förmaksflimmer kan delas in i tre grupper:
- Paroxysmalt förmaksflimmer är oftast snabbt flimmer, med en puls på 150-170 slag per inut, som spontant övergår till normal hjärtrytm.
- Persisterande flimmer kräver behandling för att hjärtfrekvensen ska övergå till normal rytm.
- Permanent (kroniskt) flimmer innebär att den drabbade måste lära sig acceptera hjärtsjukdomen och leva med sina symtom.