Vinterns vanligaste infektionssjukdomar

God handhygien är det enklaste sättet att skydda sig mot vinterns många smittor. Vinterkräksjuka är dock, namnet till trots, en smitta som är vanlig året runt. Ett skäl till att vi vanligen drabbas av fler infektioner under vintern är så enkelt som att vi då umgås mer tätt tillsammans inomhus, vilket ger smittorna bättre chanser att sprida sig och få fäste. 

Över 400 förkylningsvirus 

Samtidigt är det i princip omöjligt att skydda sig från förkylningar. Detta gäller särskilt barn och vuxna som är i kontakt med barn. I Sverige drabbas en vuxen person av förkylning i genomsnitt en till två gånger per år, och barn minst dubbelt så ofta, enligt Smittskyddsinstitutet.

En förkylning är vanligen en lindrig sjukdom, som läker ut av sig själv inom ungefär en vecka. Förkylning kallas på fackspråk övre luftvägsinfektion, och den beror på att ett virus har angripit slemhinnor i näsa, svalg, bihålor, mellanöra och övre luftvägar. Det finns över 400 förkylningsvirus och de ger olika symtom. 

Influensa – allvarlig sjukdom för främst äldre

Även influensa orsakas av virus, men av helt andra än de som ger förkylning. Influensa börjar ofta mycket plötsligt, där man under loppet av några timmar börjar känna sig ordentligt sjuk. Generellt är influensa en kraftigare infektion än förkylning. Vanligen är sjukdomen dock hanterbar för dem som i övrigt är friska. För en del kan dock influensa vara livshotande. Under förra vintern avled uppskattningsvis 1 000 personer av influensa. Av dem var de allra flesta över 85 år, enligt Smittskyddsinstitutet. 

Influensa är alltså en allvarlig sjukdom för framför allt äldre personer, men också för vuxna och barn som har vissa andra sjukdomar, som svår astma eller kol. Personer som hör till riskgrupper rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Det bör göras innan säsongen drar igång, det vill säga helst under hösten. 

Riskgrupper för influensa 

Äldre över 65 år kan vara extra känsliga och tillhör riskgruppen. Det gör även vuxna och barn med nedsatt immunförsvar eller vissa kroniska sjukdomar, som lung- och hjärtsjukdomar, extrem fetma eller svårinställd diabetes och gravida som inte vaccinerat sig mot svininfluensan. För att få ett riktigt skydd behöver vaccinationen tas varje år, eftersom influensaviruset ändrar sig lite mellan säsongerna. Därför behöver man varje år få skydd mot den aktuella influensa som cirkulerar. 

Vuxna och barn som i övrigt är friska behöver inte vaccinera sig mot säsongsinfluesan, säger Rickard Eitrem, smittskyddsläkare i Landstinget Blekinge.

– Att få sjukdomen ger kroppen en chans att själv bygga upp ett försvar mot influensan. Om man går igenom influensan är man skyddad i ungefär tio år, eftersom kroppen då klarar av att hantera även snarlika, muterade varianter av den influensa man haft. Om man däremot vaccinerar sig måste man göra om det varje år, eftersom man då är skyddad endast mot exakt det viruset som vaccinet gäller.  

Komplikationer vid förkylning och influensa 

Både förkylning och influensa kan leda till komplikationer, det vill säga bakteriella infektioner. De kan vara allvarliga för äldre eller sköra personer, med annan sjukdom eller nedsatt immunförsvar. Den mest fruktade bakteriella infektionen är lunginflammation, som kan orsaka sepsis, det vill säga blodförgiftning. Andra bakteriella infektioner är öron- och bihåleinflammationer. Bakteriella infektioner bör i vissa fall behandlas med antibiotika.  

De bakterier som ger upphov till flest fall av lunginflammationer är pneumokocker. Vaccin mot pneumokocker ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds barn under ett år. Även äldre och vissa sköra individer rekommenderas att vaccinera sig mot pneumokocker. Vaccinet ges två gånger med fem års mellanrum, och sedan ger det ett mångårigt skydd mot pneumokockinfektion, som omfattar hjärnhinneinflammation, lunginflammation och blodförgiftning.

Användning av antibiotika 

Både förkylning och influensa är dock i de allra flesta fall okomplicerade sjukdomar, som behandlas med egenvård. Nästäppa kan lindras med nässpray, varm dryck kan kännas skön i halsen och febernedsättande värktabletter tar ned feber och ger lindring av muskelvärk. Annars är det vila och tålamod som gäller – enligt en grov tumregel tar det ungefär en vecka att bli frisk. 

Varje genomgången förkylning ger ett visst skydd mot just den virusstammen, men eftersom det finns över 400 förkylningsvirus kan man alltid bli smittad av något nytt. Även influensa orsakas av virus. Man kan inte behandla virus med antibiotika, som är verksamt endast mot bakterier. Att läkaren inte förskriver antibiotika trots att man känt sig sjuk i flera dagar beror alltså inte på att läkaren ”snålar” med antibiotika, utan det är helt enkelt inte rätt läkemedel för sjukdomen. I stället kommer antibiotikan att ta död på en rad nyttiga bakterier i kroppen, samt spä på riskerna med antibiotikaresistens i samhället.  

En segdragen virusinfektion kan dock försämra kroppens slemhinneförsvar, vilket ger bakterier en chans att få fäste. Då kan man få en bakteriell infektion, som en öron- eller bihåleinflammation. Även dessa läker vanligen ut av kroppens eget immunförsvar. Men i vissa fall behövs antibiotika, till exempel behandlas öroninflammation hos barn under två år. Även äldre personer, individer med nedsatt immunförsvar och vissa andra som anses sköra får vanligen antibiotika – det är upp till läkaren att göra en individuell bedömning av den enskilda patienten. 

En mer fruktad bakteriell komplikation är lunginflammation, som i värsta fall kan orsaka blodförgiftning, eller sepsis. Lunginflammation behandlas alltid med antibiotika. 

Huskurer och egenvård – hjälper det?

Man blir inte lättare sjuk av att kyla ned sig, trots att det heter förkylning. 

– Det finns välgjorda studier där försökspersonerna  har suttit med fötterna i kallt vatten samtidigt som de fått förkylningsvirus sprayat i ansikte. De har jämförts med andra försökspersoner, som har hållits torra och varma, men som också har fått förkylningsvirus i ansiktet. Båda grupperna har blivit förkylda i samma utsträckning, säger Rickard Eitrem.

Det finns inga belägg för att vitlök, whiskey, honungsvatten eller andra huskurer skulle påskynda tillfrisknandet. Det tar ungefär sju dagar att bli frisk från en förkylning oavsett hur den behandlas. Men vissa huskurer och en del egenvård kan vara symtomlindrande under själva sjukdomen. 

– Här kan man säga att så länge något inte är skadligt kan man ju testa det om man vill. Och tror man på något kan själva tron ha en viss effekt – detta är ett stort ämne som inte är utrett, säger Rickard Eitrem. 

Vinterkräksjuka – så smittar den

Vinterkräksjuka är vanligast mellan januari och mars, men sjukdomen förekommer året runt. Den orsakas av calicivirus, som omfattar två grupper: noro- och sapovirus. Sjukdomen kallas även norwalkinfektion eller winter vomiting disease. Vinterkräksjuka smittar genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Till exempel kan man infekteras genom att röra vid ett handtag där virus finns och sedan föra över smittan till sig själv, kanske via näsan eller munnen. Det kan även smitta via orent dricksvatten, förorenade skaldjur eller via mat som sjuka personer hanterat.

Det tar upp till två dygn att insjukna i vinterkräksjukan. Sedan drabbas man av illamående med kräkningar och/eller diarré, eventuellt i kombination med huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen går över av sig själv efter några dagar. Det är viktigt att få i sig vätska och det är bäst att dricka lite och ofta. Vätskeersättning som kan köpas på apoteket kan motverka uttorkning. Om man inte lyckas dricka eller kissar mycket mindre bör man kontakta läkare. Samma gäller om allmäntillståndet försämras hos små barn eller i övrigt sköra personer.  

Att hålla händerna rena är enklaste sättet att slippa smittan. Undvik också bufféer där många personer rör vid maten. För att inte smitta andra bör man stanna hemma två dygn efter det sista symtomet.  

Fakta: Så håller du smittorna borta

• God handhygien – att regelbundet tvätta sina händer ordentligt är ett bra skydd. 
• Eventuellt använda handsprit, vilket tar död på virus och bakterier som förts över från till exempel rullbandet i rulltrappan eller knapparna på bankomaten. 
• Alltid nysa i armvecket eller i näsduk skyddar inte dig själv från att smittas – men eventuellt kan du skona dem i din närhet, eftersom de virus som ger vintersmittor är luftburna. 

Fakta: Symtom vid förkylning

• Rinnig snuva, som efter några dagar kan bli tjock och gulgrön
• Huvudvärk
• Ont i halsen
• Hosta
• Nysningar
• Trötthet och lindrigare feber är vanligt
• Tryckkänsla över bihålorna och lockkänsla i öronen 

Fakta: Symtom vid influensa

• Frossa
• Snabbt stigande feber
• Ont i kroppen
• Huvudvärk
• Ofta hosta