Studier inom området är tyvärr få och med ett mindre antal deltagare, vilket försvårar att göra några djupare slutsatser. Men genom att kombinera de olika studierna kan man ändå få fram intressant data. Vad händer i kropp och hjärna när vi skrattar? Vi tittar på den forskning som finns och om skratt verkligen kan ha positiv inverkan på medicinska tillstånd.
Skrattet – en fysisk reaktion
Skrattet är en fysisk reaktion hos människan som består av typiskt rytmiska, hörbara sammandragningar av diafragman och andra delar av andningsorganen. Skratt kan uppstå exempelvis när man bli kittlad, eller om man hör en rolig historia eller av ens egna tankar. Skratt frigör endorfiner, kroppens ”må bra” hormon, som minskar smärta och stress.
Människor från alla kulturer i världen skrattar, även om vissa skrattar mer än andra. Bebisar som är blinda och döva och aldrig har sett eller hört någon skratta, skrattar. Det känns ofta befriande att skratta, det skapar god sammanhållning och gör det lättare att bygga relationer. Något så unikt som denna annorlunda explosion av ljud måste vara viktigt.
Gelotologi, läran om skrattet (vetenskapliga studier av skrattet och dess effekter). Gelos var skrattets gud i grekisk mytologi.
Forskning inom skratt och hälsa
Man har sett att skratt kan förbättra kolhydratomsättningen hos typ 2-diabetiker, öka leptinkoncentrationen i bröstmjölk (leptin är ett hormon som signalerar mättnad) och utöva skyddande effekter för hjärtat.
Det är även rimligt att tro att skratt som leder till pulsökning och muskelaktivitet skulle kunna öka energiomsättningen.
Vad händer i hjärnan när vi skrattar?
En studie publicerad i ”Cerebral Cortex” visade genom MRI (magnetröntgen) scanning av hjärnan att gruppen individer som skrattade genuint hade större aktivitet i:
- Hypothalamus; vilket kan påverka vakenhet, smärtupplevelse, matsmältning och blodtrycket.
- Parietal operculum som ansvarar för förnimmelser som exempelvis hudkontakt och temperatur.
- Amygdala som processar minnen, tar beslut och ger känsloreaktioner (historiskt oerhört viktigt för vår överlevnad).
- Höger cerebellum som påverkar visuell uppmärksamhet, språk och att känna in hur andra människor mår.
- Ventromedial prefrontal cortex; vilket ger ökad mängd hormoner, endorfiner, som är kända för att minska smärtupplevelse och öka känslan av välbefinnande.
Forskning inom hjärt- och kärlhälsa
En studie publicerad i “The American Journal of Cardiology” ville se om positiva känslor skulle kunna öka hjärt- och kärlhälsan. Deltagarna fick se en komedi och en dokumentär, men på olika dagar. Resultatet visade att både hjärtfrekvens och blodtrycket ökade signifikant när deltagarna tittade på komedin, men inte när de såg dokumentären. Man tittade även på deltagarnas carotid arterial compliance, där en högre grad av följsamhet är ett tecken på friska artärer. Man såg att följsamheten ökade signifikant efter att deltagarna tittat på komedin, tillbaka till utgångsnivå först 24 timmar senare. Trots en liten grupp konstaterar forskarna att resultaten tyder på att genuint skratt till följd av att titta på en komedi, ger positiv påverkan på vår kärlhälsa.
Forskare i Japan studerade 20.934 män och kvinnor, 65 år och över. Man studerade om det fanns någon koppling mellan hur ofta någon skrattar dagligen och risk för hjärtsjukdom och stroke. Man publicerade resultaten i ”Journal of Epidemiology”. Man såg att individer som aldrig eller nästan aldrig skrattade hade 21 procent högre risk för hjärtsjukdom än för de som skrattade dagligen. Det var även 60 procent högre risk att få stroke för individer som nästan aldrig skrattade.
Forskning inom depression hos äldre
En studie med 109 deltagare undersökte hur skratt påverkar depression, kognitiva förmågor och sömn hos äldre och publicerades i ”Geriatrics och Gerontology” 2011.
Effekten var inte signifikant stor, men trots det menar forskarna att skratt är ett användbart och kostnadseffektivt verktyg som har positiv effekt på depression, sömnproblem och sömnkvalitet på äldre dar.
Forskning inom smärta
Forskare från Schweiz, bland annat Thomas Benz från RehaClinic Zurzach, rapporterade att skratt och humor kan öka smärttoleransen och livskvaltén och menar att detta bör ingå som en del i smärtterapin. Man poängterar dock att det måste vara genuint skratt för att ha positiv effekt. Man såg att individerna som sett en komedi och skrattat kunde hålla händerna i isvatten längre än de som inte hade skrattat innan. Mätningarna visade att ökad smärttolerans höll i sig omkring 20 minuter efter skratt. En förklaring är att skratt och humor ökar aktiviteten av endorfiner och minskar muskelspänning, vilket kan ha positiv effekt på smärta, både mentalt och fysiskt.
Norska forskare har studerat 10.000 individer och såg att rökare och före detta rökare är mer smärtkänsliga än icke rökare. Män och kvinnor som aldrig har rökt hade den högsta smärttoleransen. Doktor Aslak Johansen på Universitetssjukhuset North Norway menar att nikotinkonsumtion leder till långsiktig smärtkänslighet.
Det verkar med andra ord ligga något i talspråket ”Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är medicin”. Ytterligare studier krävs, men det är helt klart att skratt har en positiv inverkan på oss människor, både mentalt och fysiskt. Medan vi väntar på mer forskning skadar det inte att självmedicinera med skratt, då det saknar biverkningar.
