Bakgrunden till antagandet är att vattnet i sig ger ett tryck på kroppen och att blodet då förflyttas från benen till bålen.
Det har ansetts medföra ytterligare en belastning på hjärtat. Sjukgymnast Åsa Ciders avhandling har dock visat att bad i varm bassäng tvärtom ger en minskad hjärtbelastning, leder till en förbättrad pumpfunktion och en lägre hjärtfrekvens. Vid träning i varm bassäng förbättras dessutom muskelfunktionen och arbetskapaciteten.
– Träning i bassäng kan därför med fördel användas vid rehabilitering av patienter med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes. Att erbjuda patienter med uttalad funktionsnedsättning ett “smörgåsbord” av olika träningsmodeller kan leda till att fler förblir fysiskt aktiva högt upp i åldrarna, säger Åsa Cider.
Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt problem i västvärlden. Sjukdomen påverkar livssituationen negativt med betydande fysisk funktionsnedsättning och sänkt livskvalitet som följd. Typ 2-diabetes är inte ovanligt vid kronisk hjärtsvikt och kombinationen av dessa sjukdomar leder ofta till en ännu mer uttalad fysisk funktionsnedsättning. Åsa Cider har undersökt vilken effekt åtta veckors kombinerad muskel- och konditionsträning i varmt vatten gav på personer med hjärtsvikt och personer med både hjärtsvikt och typ 2-diabetes.
– I båda studierna innebar bassängträning en avsevärt förbättrad arbetskapacitet, patienterna kunde gå längre sträckor och muskelfunktionen ökade. Samtidigt sjönk blodsockernivån hos patienter med typ 2-diabetes. I vissa avseenden förbättrades också den hälsorelaterad livskvaliteten, berättar Åsa Cider. Hjärtats pumpfunktion ökade och hjärtfrekvensen minskade markant vid varma bad. Lungfunktionen påverkades inte.
– Den slutsats jag drar av resultaten är att träning i varm bassäng kan förbättra muskelfunktion och arbetskapacitet hos personer med kronisk hjärtsvikt. Dessutom leder bad i varmt vatten till en förbättrad hjärtfunktion hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Bassängträning ska därför övervägas som en möjlig träningsmodell för äldre personer med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes, säger Åsa Cider.
