Det visar en avhandling och delstudie vid Uppsala universitet som bland annat Ulf Hållmarker, överläkare i Mora och mångårig tävlingsläkare för Vasaloppet, står bakom.
Fysiskt aktivitet och de stora folksjukdomarna – hjärtinfarkt, stroke och cancer
Ulf Hållmarker har tagit reda på hur livsstil och fysisk aktivitet påverkar överlevnad och insjuknande i de stora folksjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och cancer.
Forskargruppen har haft tillgång till flera register; ett intressant material med 200 000 Vasaloppsåkare, motionärer och tävlande, cancerregistret och ett bra kliniskt register i Swedeheart där huvuddelen av landets hjärtinfarkter finns och möjlighet att ta ut sjukdata som jämförelsematerial i svensk befolkning.
Hälften så hög risk för hjärtinfarkt
I sin avhandling har Ulf Hållmarker med hjälp av medicinska data kunnat jämföra 200 000 Vasaloppsåkare med 500 000 slumpvis utvalda i befolkningen. Från de svenska sjukvårdsregistren har drygt 12 000 fall av cancer och 10 000 fall av hjärtinfarkt och stroke undersökts. Avhandlingen visar att fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk att få en första hjärtinfarkt eller stroke. För dem som ändå drabbas är risken för död eller återinsjuknande 30 procent lägre gällande hjärtinfarkt och 15 procent lägre gällande stroke.
En intressant iakttagelse är att tränade personer har en något ökad risk att få förmaksflimmer, en sjukdom som ibland är orsak till stroke. Dock har Vasaloppsåkarna trots detta både lägre risk för förstagångsstroke och de som drabbas får lindrigare stroke. Stroke orsakade av förmaksflimmer är också mindre vanligt hos skidåkarna.
Vasaloppsåkare löper lägre risk att drabba av cancer
I en delstudie till avhandlingen, i vilken Ulf Hallmark var huvudförfattare och som genomfördes av både forskare vid Uppsala Clinical Research Center (UCR) och Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro (RCC) jämförde forskarna hur många av de 200 000 deltagarna i Vasaloppet som får cancer under en 20-årsperiod jämfört med andra svenskar med samma kön, ålder och bostadsort.
Resultaten visar att personer som åker Vasaloppet tränar mer och har en mer hälsosam livsstil och löper en 30 procent lägre risk att få någon av de vanligaste cancerformerna som har med hälsa och livsstil att göra. Däremot minskar all sorts cancer endast med 6 procent, en minskning trots att risken för hudcancer ökar med 40 procent. Studien, som är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och kollegor i Mora och Falun publicerades i European Journal of Cancer.
Snabbare skidåkning – mindre risk för cancer
De cancertyper som i studien kopplas till livsstil och som Vasaloppsåkare mer sällan drabbas av är tjocktarmscancer, njurcancer, livmodercancer, cancer i gallblåsa, bukspottkörtel och matstrupen. Därtill de som är kopplade till rökning, lungcancer, cancer i öron-näsa-hals området, matstrupen och urinblåsan.
– Studien indikerar att en allmän rekommendation till befolkningen att vara mer fysiskt aktiv och leva hälsosamt inte skulle leda till en betydande minskning av den totala bördan av cancer i samhället eftersom cancer kan orsakas av många olika faktorer. Men många människor skulle kunna minska risken för att insjukna i några av de vanligaste cancerformerna genom sådan livsstil, säger Ulf Hållmarker.
Ju snabbare skidåkarna var desto lägre var risken för cancer.
– Den ökade risken för hudcancer kan förklaras av en ökad exponering för sol som kan vara förenat med en aktiv hälsosam livsstil. En intressant fortsättning på denna forskning är att se om cancersjukdomens allvarlighetsgrad och dödlighet är annorlunda i den fysiskt aktiv gruppen jämfört med den vanliga befolkningen, säger Ulf Hållmarker.
Positiv effekt för hälsan
En allvarlig risk, om än sällsynt, är de hjärtstopp som kan utlösas av ansträngande idrotter. I Vasaloppet drabbar det ca en åkare per 50 000. Räknat per en miljon timmar skidåkning eller löpning händer det två till tre gånger. Hjärtstopp kan behandlas med hjärtlungräddning och hjärtstartare. Hög beredskap för sådana insatser är viktigt eftersom 25 procent av fallen kan räddas, menar Ulf Hållmarker.
Risken för hjärtstopp uppvägs dock i hög grad av den positiva effekt för hälsan som motion och en bra livsstil innebär.
– Fysisk aktivitet cirka tre timmar per vecka, att avstå från rökning och att äta sunt har stor betydelse för att minska sjuklighet i cancer, hjärtinfarkt och stroke.
Samtliga delarbeten i avhandlingen är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och medförfattare är forskare från Uppsala, Dalarna, Stockholm och Umeå.
