Kroppens drivkraft att spara energi finns inprogrammerad i våra gener, förmodligen är det en av anledningarna till att vi överlevt. Allt energiöverskott kommer därför att lagras i form av kroppsfett. När fettdepåerna ökar sker en förändringar. Ofta ökar blodtrycket och blodfettsammansättningen rubbas. Av någon anledning verkar fettet göra kroppens celler mindre känsliga för hormonet insulin, det gäller framförallt muskelceller och leverceller. När blodsockret stiger efter en måltid frisätts insulin som ökar cellernas upptag av socker, samspelet är livsnödvändigt. En cell utan näringsdepå kan inte fungera.
För att kompensera en nedsatt känslighet tvingas bukspottskörteln producera mer insulin. På så sätt kan balansen upprätthållas under flera år. Men när bukspottskörtelns insulinproducerande celler inte klarar av att arbeta på högvarv längre sker en snabb förändring. Produktionen sjunker, insulinet räcker inte till, socker ansamlas i blodet och når snart skadligt höga nivåer – typ 2-diabetes är ett faktum. Detta är en av huvudkomponenterna i det så kallade metabola syndromet.
Diagnosen metabola syndromet ställs när midjemåttet mäter minst 80 för kvinnor och 94 för män samtidigt som två av följande faktorer stämmer, förhöjt blodtryck, blod- fettsrubbning i någon form eller förhöjt blodsockret. Det gäller också om man behandlas för två av ovan nämnda förändringar.
Negativt samspel
Vinsterna med att förhindra typ 2-diabetes är flera. Sjukdomen ökar risken för både pendlande blodsockervärde och insulinnivåer vilket påverkar kroppen negativt på flera sätt.
– Ett förhöjt blodsocker verkar vara kärlskadande, det påverkar bland annat njurarnas funktion, säger Tommy Olsson professor i endokrinologi vid Umeå universitet. Njurens filtreringsförmåga kan försämras vilket ofta medför att blodtrycket stiger. Får metabola syndromet fortlöpa riskerar blodtryck, blodfetter och blodsocker samverka negativt. Högt tryck riskerar att skada blodkärlen, förändrade blodfetter ökar risken för att det onda kolesterolet ska lagras in i kärlväggen, låg nivå av det goda kolesterolet innebär färre ”städare”.
– Fettväven bildar i sig en betydande mängd köns- och stresshormoner, hormoner som främst produceras i äggstockar och binjurebark. Ju omfångsrikare fettväven är desto större produktion och inverkan har den på kroppen. Tommy Olssons egen forskning syftar just till att utröna dessa hormoners betydelse för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom.
Vänd i tid
Metabola syndromet ger få symtom. Förändrade laboratorievärden avseende blodfett och blodsocker gör inte mycket väsen av sig, ett högt blodtryck behöver inte heller ge symtom men tillsammans är de inget annat än en tickande bomb. Får förloppet fortsätta ostört är risken för åderförkalkning och tidig död i hjärt-kärlsjukdom markant högre än hos friska.
Högt blodtryck, blodfettsrubbning och en bukspottskörtel på högvarv är dock riskfaktorer för ovan nämnda sjukdomar. Det fina med det är två saker – det finns både tid och möjlighet att göra sig av med riskfaktorer eller i alla fall minska antalet.
– Redan efter viktnedgång på tre till fyra kilo så ser vi mycket goda resultat hos dem som ökat inslaget av fysisk aktivitet, säger Tommy Olsson. Vad fysisk aktivitet gör med kroppen är fortfarande inte fullt känt men en sak är säker – få mediciner fungerar bättre än en daglig dos rörelse.
– Det behöver inte alls vara intensiv träning, det räcker att promenera eller cykla någon timme varje dag, säger Gabriele Eiben dietist vid Göteborgs Universitet. Träningen behöver inte heller vara sammanhängande, tar det 20 minuter att gå till jobbet innebär det två bra ”pass” om sammanlagt 40 minuter, säger Gabriele Eiben.
Träning är medicin
Promenaderna eller cykelturer ger ganska snart effekt. Blodtrycket påverkas i rätt riktning. Sammansättningen av blodfetter förändras, det goda HDL-kolesterolet ökar. Ryktet ”gott” är välförtjänt, en av HDLs viktigare uppgifter är att transportera kolesterol från cellerna i riktning mot levern och på sin väg i blodbanan städar HDL upp överblivet kolesterol som packas om i levern eller försvinner den naturliga vägen. Städfunktionen är till exempel viktig för att undvika inlagring av kolesterol i kärlväggen – något som i förlängningen kan leda åderförkalkning.
Fysisk aktivitet har dessutom en fantastisk inverkan på muskelcellernas känslighet för insulin. Muskelcellerna kan till och med återfå sin känslighet när man tränar och går ner några kilo i vikt. Bukspottkörteln behöver inte ligga på överväxel och slits inte på samma sätt. Effekten av träning är stor även för dem som drabbas av typ 2-diabetes.
– Bukspottskörteln har ju kvar en del av sin produktion och när muskelcellernas känslighet ökar kan det räcka med det insulin som produceras, säger Tommy Olsson. Samtidigt understryker han att typ 2-diabetes i kombination med blodfettsrubbning och för högt blodtryck bör behandlas med läkemedel om icke-farmakologisk behandling inte räcker för att normalisera rubbningarna. Men att ersätta träning med mediciner är omöjligt – fysisk aktivitet påverkar så många faktorer i kroppen att medicinerna vid en jämförelse aldrig blir mer än bleka kopior.
Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 2 2006
