. Glädjande är att en majoritet av befolkningen bedömer sitt allmäntillstånd som bra, men tyvärr är det ökade midjemåttet ett problem.
Syftet med den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är att visa befolkningens allmäntillstånd och följa förändringar över tid.
Männen sticker ut
Av resultatet från årets enkät kan man glädjas åt att en majoritet av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Sedan 2004, då Folkhälsomyndigheten började föra statistik, har förvisso andelen med bra hälsa ökat, men det finns också stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper.
En grupp som sticker ut är männen och då främst de med hög utbildning. Överlag är det vanligare att män rapporterar att de har god hälsa än att kvinnor gör det.
Positivt och negativt om levnadsvanor
Positivt om levnadsvanor kan sägas att andelen som röker är färre nu. Likaså andelen män med en riskkonsumtion av alkohol minskar och allra tydligast är det bland unga män 16-29 år. Denna grupp låg visserligen på väldigt höga nivåer 2004 och sedan dess har det hänt mycket.
Pi Högberg, sakkunnig på folkhälsomyndigheten, nämner till exempel att alkohol är en social företeelse och allt eftersom datorspel har blivit vanligare har också alkoholbehovet ändrats. Sedan har förstås fokus på förebyggande arbete ökat, något som också har bidragit till den minskade alkoholkonsumtionen.
Negativt är däremot att vi fortsätter att gå upp vikt. Antalet personer med fetma har ökat i Sverige och varannan svensk är idag överviktig och var sjunde svensk är fet.
Fakta om nationella folkhälsoenkäten
Undersökningen har gjorts varje år sedan 2004.
Urvalet består av 20 000 personer i åldrarna 16-84 år. Urvalet är obundet och slumpmässigt och resultatet viktas sedan för att kunna visas för hela populationen.
Frågeformuläret omfattar 73 frågor och kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB.
