Vaccin i förebyggande syfte
Behovet av vaccin är olika beroende på om du är barn, ung eller gammal. Läkemedelsföretag har forskat fram nya vacciner, som kan hjälpa till att minska risken för svåra sjukdomar och i vissa fall till och med förhindra dödsfall.
Hur fungerar ett vaccin?
– Levande vaccin fungerar på så sätt att man vanligtvis via injektion får i sig ett försvagat smittämne som sedan förökar sig, vilket är ett bra sätt för immunförsvaret att aktiveras och ge ett långvarigt skydd, säger infektionsläkare Lars Lindquist vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, i Stockholm. Det finns även så kallade avdödade vaccin som i allmänhet inte ger ett lika bra immunförsvar. Därför måste detta ges i större mängd och dessutom vanligtvis vid flera tillfällen för att uppnå ett mera långvarigt skydd, fortsätter han.
Vilka biverkningar kan man få?
– Symtom som kan uppstå efter vaccination är vanligtvis lindrig, lokal reaktion med lätt feber, svullnad och ömhet. Att mässlingvaccin skulle orsaka autism och att hepatit B vaccin skulle kunna ge MS (multipel scleros) är osannolikt, menar Lars Lindquist. Det finns inga belägg för detta och det skapar endast stor oro hos föräldrar.
– Eftersom man ger vacciner till nästan alla i befolkningen kan det tyvärr bli så att någon blir sjuk i anslutning till vaccination och då får vaccinet skulden. Dessutom ges mässlingvaccin i en ålder då autism brukar uppmärksammas. Dessa personer skulle med andra ord troligtvis ha fått sjukdomen oavsett vaccination eller ej, säger Lars Lindquist. I Sverige erbjuds alla barn kostnadsfri vaccination mot en rad allvarliga sjukdomar. Anledningen till att vi vaccinerar oss är naturligtvis att vi vill förhindra att dessa sjukdomar drabbar oss, oavsett om vi är barn eller vuxna. Numera finns det nya vacciner, där vissa av dem kan komma att ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Det är socialstyrelsen som ger rekommendationer kring vilka vacciner som ska ingå.
Vilka förändringar kan ske i vaccinationsprogrammet de närmaste åren?
– Det finns två vacciner som vi i Sverige ännu inte har infört, säger Lars Lindquist. Det är vaccin mot Hepatit B och pneumokockvaccin och det skulle inte innebära några fl er spruttillfällen för barnen. Det är ändå 200 personer/år som insjuknar i Hepatit B, fortsätter han. Pneumokockvaccin kommer förhoppningsvis att införas hos alla landsting under hösten, men idag är det endast Stockholms läns landsting som ger pneumokockvaccin kostnadsfritt till spädbarn.
– Det är viktigt att tänka på att det inte bara är barnen som håller sig friskare, utan man halverar även risken för att vuxna och äldre ska insjukna i allvarlig pneumokocksjukdom, menar Lars Lindquist.
– Om vi tittar längre fram kan man tänka sig att vi även kommer att införa vaccin mot vattkoppor (då i kombination med mässling, påssjuka och röda hundvaccinet som MPRV), vilket många länder redan har gjort, påpekar Lars Lindquist. Här kan det dock uppstå ett problem. Idag får de flesta vattkoppor som barn och utsätts sedan under vuxentiden av vattkoppssmitta, vilket gör att kroppens immunförsvar mot vattkoppor förstärks. Ju äldre man blir desto mer försvagat blir immunförsvaret och risken för bältros (om man tidigare haft vattkoppor) ökar. Införs vaccin mot vattkoppor kommer smittan inte längre att cirkulera i samhället och vuxna som haft vattkoppor som barn kommer ej att få ett uppbyggt immunförsvar. Detta kan leda till att man får bältros redan i 50-års åldern, istället som tidigare kanske först som 70- åring. Lösningen på detta problem är, enligt Lars Lindquist, att samtidigt som man inför vaccin mot vattkoppor för spädbarn, ges det nya bältrosvaccinet till den vuxna befolkningen.
Det finns två nya vacciner, Cervarix och Gardasil, för att skydda mot framför allt livmoderhalscancer. Vaccinet ges vid tre tillfällen till fl ickor 9-15 år. Även detta vaccin kan komma att ingå i vaccinationsprogrammet.
Ska man vaccinera sig mot TBE?
-TBE är en läskig sjukdom och även om det bara är 180 personer som insjuknar per år, bör man vaccinera sig om man ofta befinner sig i områden där det finns mycket fästingar som bär TBE-smitta, tycker Lars Lindquist. Även barn från runt 3-års ålder bör vaccineras i områden där TBE är vanligt, fortsätter han.
Boostrix Polio
Boostrix Polio är ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp (tetanus), kikhosta (pertussis) och polio och är avsett som påfyllnadsdos till barn från fyra års ålder, ungdomar och vuxna som tidigare grundvaccinerats mot dessa sjukdomar.
Bältros
Bältros, eller herpes zoster, är en vanligt förekommande virussjukdom som orsakas av ett herpesvirus som heter varicella Zoster. Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen. Man kan bara få bältros om man tidigare har haft vattkoppor. Med stigande ålder försvagas immunförsvaret, vilket kan göra att virus ”vaknar till liv” och orsakar bältros. Det är mycket ovanligt att man drabbas av bältros mer än en gång.
Symtom börjar med smärta i området där utslagen senare uppträder. Efter någon eller några dagar kommer hudutslag, först rodnad, senare tätt sittande röda knottror och därefter de typiska vätskefyllda blåsorna. Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen eller längs ett ben, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen. Efter två till tre veckor bildas sårskorpor som faller av efterhand som huden läks. Det tar ungefär fem veckor från det att man insjuknat till dess att huden läkt helt. Andra symtom som kan uppkomma vid bältros är huvudvärk, illamående, kräkningar och feber. Om bältros sätter sig i ansiktet och framförallt i ögat är det viktigt att söka hjälp så snabbt som möjligt, då det finns viss risk för att ögat och synen kan skadas av infektionen.
Det finns effektiva läkemedel mot dessa infektioner, så kallade antivirala läkemedel. Det mest använda läkemedlet heter Valtrex (valaciklovir) som man tar tre gånger per dag i sju dagar. Dessa läkemedel förhindrar att virus förökar sig. Sjukdomsförloppet mildras och risken för komplikationer minskar. Helst ska behandling startas inom tre dygn från dess att första blåsan uppstått. Ett nytt vaccin mot bältros (levande), Zostavax, finns på marknaden. Detta ges med en injektion till personer från 50 år och uppåt. Det ingår ej i läkemedelsförmånen.
Hepatit A
Hepatit A orsakas av ett virus och kan ge upphov till gulsot genom inflammation i levern. Viruset sprids främst via avloppsförorenat vatten och smittar från person till person, vid nära kontakt. Årligen rapporteras 100-150 fall och hälften av fallen har på senare år fått smittan i Sverige, av resenärer som besökt länder där viruset finns. Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka, men kan ändå utsöndra virus och smitta sin omgivning. Man är smittsam sju till tio dygn före sjukdomsdebuten samt cirka en vecka efter det att symtomen uppträtt. Inkubationstiden är två till sex veckor.
Sjukdomen kan ge feber, illamående, eventuellt även kräkningar. Vissa blir gula i huden och de flesta får besvärande trötthet och dålig matlust under en längre tid. Hepatit A vaccin, Havrix, ger ett bra och långvarigt skydd, i minst 20år. Det kan ges från att man är ett år. Grundvaccinet består av två doser med sex till tolv månaders mellanrum. Vaccin med gammaglobulin ger en mer kortvarig effekt på fyra till fem månader. Förebyggande åtgärder är framför allt att hålla en god dricksvattenhygien och att vaccinera sig. För att slippa fortsatt smittspridning är även god handhygien mycket viktigt.
Hepatit B
Detta orsakas av ett virus som ger leverinflammation. Symtomen i början är feber, illamående, brist på aptit och att man senare får gulaktig ögonvita och hy. Det kan i värsta fall bli kroniskt (5-10 procent), och 25 procent av de som utvecklar den kroniska formen av sjukdomen får skrumplever eller levercancer. Det gör hepatit B till den näst vanligaste orsaken till cancer efter rökning, globalt sett. Denna sjukdom finns i hela världen, men framför allt i Afrika, Asien och Sydamerika. Eftersom viruset finns i blod och kroppsvätskor så kan den överföras via infekterade sprutkanyler, blodtransfusion, oskyddat sex, tatuering, piercing och akupunktur. Ett ytterligare problem med hepatit B är att, av de som smittats som spädbarn, utvecklar upp till 90 procent av dessa kronisk hepatit. De visar dock inga yttre tecken på sjukdomen, men kan vara mycket smittsamma.
Influensa
Influensa orsakas av ett virus som finns spridd över hela världen. Influensan kommer varje år under vinterhalvåret och överförs som droppsmitta via andningsluften eller via händerna. Man får feber, hosta, muskelvärk och snuva. Influensavaccin bör ges till personer över 65 år, alla med hjärt- eller lungproblem och till många som har kroniska sjukdomar, exempelvis astma och diabetes. Äggallergiker bör helt undvika vaccination. Man har sett att vaccinering bland äldre och de i riskgrupperna som nämnts ovan ger minskad sjukvård på grund av influensan med upp till 40-70 procent och minskat dödligheten med 50-70 procent.
Symtomen hos dessa personer som insjuknat i influensa och har blivit vaccinerade är vanligen lindrigare än hos ovaccinerade personer. Vanligtvis stämmer vaccinet bra med årets virustyp och vaccination ger då 60-80 procent skydd mot influensa. Endast snällare biverkningar kan uppstå, kortvariga symtom så som huvudvärk, muskel- och ledvärk. Skyddet är tyvärr kortvarigt vilket gör att man måste vaccinera sig varje år, för att minska risken att få influensa. Influensavaccinet kan äldre få gratis inför varje vintersäsong.
Livmoderhalscancer
Det finns vaccin som skyddar mot sjukdomar så som livmoderhalscancer, kondylom, allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen och i de yttre delarna av kvinnliga könsorganet. Dessa sjukdomar orsakas av humant papillomvirus typ 6, 11, 16 och 18. Ungefär 70 procent av alla människor smittas av viruset någon gång, då papillomvirus är mycket smittsamt. Viruset överförs via kontakt mellan slemhinna och könsorgan, vanligtvis vid sex. Även om man inte har symtom är man dock smittsam. De flesta av dessa typer av virusinfektioner klarar kroppens immunförsvar själv av att ta hand om. Vid de fall där infektionen inte läker ut kan den utvecklas till cellförändringar och cancer.
Det finns två vacciner för att förebygga ivmoderhalscancer, Cervarix och Gardasil. Vaccinet ges vid tre tillfällen till fl ickor 9-15 år och till kvinnor 16-26 år. Viktigt är också att använda kondom i förebyggande syfte och att gå på gynekologisk cellprovtagning, oavsett om man är vaccinerad eller ej. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) bedömer att vaccinerna kanske kan rädda 150 kvinnors liv varje år. Cervarix och Gardasil ingår numera i läkemedelsförmånen och är rabatterat för fl ickor 13-17 år.
Pneumokocker
Detta är bakterier som är vanligt förekommande och kan ge mycket allvarliga komplikationer för små barn. Många barn är bärare av bakterier utan att själva bli sjuka, men kan ändå smitta ett yngre syskon eller en äldre släkting. Om det vill sig illa och de har ett outvecklat eller försvagat immunförsvar, kan de få en ordentlig infektion. Det kan orsaka öroninflammation, lunginflammation, hjärnhinneinflammation eller allmän blodförgiftning. De här infektionerna kan i värsta fall ge bestående men, i form av bland annat dövhet eller bestående hjärnskador, och kan även leda till dödsfall. Prevenar är ett pneumokockvaccin som skyddar mot dessa tuffa infektioner och kan ges till barn mellan 2 månader och 5 år. Prevenar ges i 1-3 doser beroende på barnets ålder.
Dessutom innebär vaccinet att ett indirekt skydd uppnås för de allra minsta barnen, samt för deras mor- och farföräldrar. Prevenar kan ges samtidigt som andra rutinvacciner i allmänna vaccinationsprogrammet, men ges dock på annat ställe på kroppen. Socialstyrelsen bedömer att införande av PCV7 (pneumokockvaccin) i det svenska barnvaccinationsprogrammet rekommenderas och kan komma att subventioneras, eventuellt med start hösten-08.
Rotavirus
Detta virus är det vanligaste diagnostiserade diarréviruset hos barn i Sverige. Rotavirus utsöndras med avföringen och i kräkningar och sprids framför allt från person till person. Det kan ge diarréer, magont, kräkningar och i vissa fall uttorkning. Normalt är man sjuk under fyra till sex dygn. Det är viktigt att tänka på att god hygien kan förebygga smittspridningen. Det finns två godkända rotavirusvaccin (Rotarix och Rotateq) att ta som förebyggande. Det speciella med vaccinet är att det ej ges som injektion utan som en smaklös vätska i munnen. Det ska ges vid två tillfällen under första levnadsåret. Om och när rotavirusvaccin kommer att erbjudas alla barn på BVC i framtiden, avgörs av Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet.
TBE – Fästingburen virusencefalit
Denna virusinfektion sprids genom fästingbett. Ett enda fästingbett kan ge dig TBE, fästingöverförd hjärninflammation. Symtom är huvudvärk, feber, värk i kroppen, trötthet och i sällsynta fall förlamning. Om man ofta vistas i fästingrika områden bör man överväga vaccination. Grundvaccination är 3 doser inom 1 år, därefter en dos vart 3:e-5:e år. TBE-vaccinet är godkänt för att ges till barn från och med 1 års ålder. Stora riskområden för TBE-smitta är längs Upplands- och Sörmlands kuster, Stockholms skärgård och vid östra Mälaren. Under senare år har även några fall hittats i vissa områden kring Vänern, Vättern, i Skåne och på västkusten, på Åland och på Bornholm. Fästingar trivs direkt på marken eller i låg vegetation då de söker blod. Vanligtvis rapporteras runt 100 fall av TBE per år i Sverige. På senare år har det dock ökat och ligger på runt 180 fall per år. En anledning till ökningen är de allt mildare vintrarna, vilket gör att fästingarna trivs bättre.
Faktaruta
Förebyggande åtgärder:
- Vaccination
- Använda heltäckande kläder
- Myggmedel avskräcker fästingar (försiktigt användande direkt på huden, ej på barnens hud)
- Dagliga kroppsinspektioner (eller oftare)
Blir man trots åtgärderna ovan fästingbiten ska fästingen tas bort så snart som möjligt. Den dras rakt ut, långsamt, med en pincett eller fästingplockare, så nära huden som möjligt. Snabba åtgärder minskar risken för smitta. Använd gärna en fästingplockare, som finns på apoteket och även tar bort de allra minsta fästingarna.
Källor: VaccinDirekt, Fästing.nu
Prisinformation
Prislista, kostnad per dos (pris kan variera något beroende på vaccinationsställe)
Boostrix 430kr
Bältros (Zostavax) 1.500kr
Vaccin mot livmoderhalscancer, Cervarix eller Gardasil 1.580kr (dessa är numera rabatterade, för fl ickor 13-17 år. Max kostnad blir 1800 kr för tre doser, utskrivna av läkare).
Hepatit A (Havrix) 390kr
Hepatit B (Engerix) 340kr
Hepatit A+B (Twinrix) 490kr
Infl uensa 170kr (vanligtvis gratis för äldre personer före infl uensasäsong)
Pneumokock (Prevenar) 750kr
Rotavirus (Rotarix/RotaTeq) 800kr
TBE 260kr
Vattkoppor (Varilrix) 650kr
Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 2 2008
