Hos ungdomar mellan 13-19 år är det så mycket som en tredjedel som anger trötthet minst fyra dagar per vecka. Män och kvinnor beskriver sin trötthet på lite olika sätt. Män säger oftast att de känner sig trötta medan kvinnor säger att de känner sig nedstämda eller oroliga, ängsliga. Om tröttheten sitter i en längre tid kan det vara bra att söka råd hos läkare.
I ungefär en tredjedel av fallen av trötthet finner man ingen specifik orsak. Överansträngning, nedsatt kondition, virussjukdom, övre luftvägsinfektion, blodbrist, lungsjukdom, läkemedel, cancer och depression är ganska vanliga orsaker. Trötthet används i olika betydelser och här skiljer vi trötthet från sömnighet.
Sömnighet
Sömnighet är en nedsättning av normala väckningsmekanismer och karakteriseras av en tendens att somna. Personer som är sömniga blir åtminstone tillfälligt väckta av aktivitet, medan ”äkta” trötthet oftast förvärras av aktivitet, åtminstone på kort sikt. Patienter med sömnighetsbesvär mår bättre efter en kort sömn, tupplur, medan patienter med trötthet saknar energi, är mentalt uttröttade, har dålig muskeluthållighet, långsam återhämtning efter fysisk ansträngning och känner sig inte mycket bättre efter att ha sovit.
Trötthet
Trötthet brukar indelas i sekundär trötthet, fysiologisk eller kronisk trötthet.
Med sekundär trötthet förstår man att det beror på någonting och vanligen då ett medicinskt tillstånd och kan hålla på i en månad eller längre, men oftast mindre än sex månader.
Fysiologisk trötthet markerar mer en obalans i livsstilen så att de vardagliga rutinerna för fysisk aktivitet, sömn och kost orsakar tröttheten. Denna typ av trötthet brukar gå över med vila.
Kronisk trötthet varar längre än sex månader och går inte över med vila.
Även om trötthet och depression kan finnas samtidigt så är det viktigt att försöka skilja på begreppen. Patienter med trötthet har ofta en oförmåga att göra en specifik aktivet fullt ut på grund av brist på energi eller uthållighet. I en depression är det mer sorg och nedstämdhet som är tecken på mer allomfattande trötthet som ofta uttrycks i ”orkar inte med någonting”.
Utredning av trötthet skall börja med de vanligaste orsakerna. Läkemedelsintag och eventuellt bruk av komplementära produkter ska gås igenom. Många läkemedel ger trötthet som ofta sitter i bara under första till andra veckan av intaget. De vanligaste läkemedel som ger trötthet är lugnande och hypnotiska medel, antidepressiva, muskelavslappnande, opium-innehållande läkemedel (kan vara hostmedicin), medel mot högt blodtryck och antihistaminer. Många typer av antibiotika uppges kunna ge trötthet men här kan ju eventuell bakomliggande infektion också spela roll. Även de antihistaminer som uppges undvika att ge trötthet ger trötthetsreaktioner hos 8-15 procent av patienterna. 6-12 veckors trötthet är inte ovanligt även efter mindre kirurgiska ingrepp. Kvaliteten och kvantiteten av sömn hos patienter med trötthet spelar också roll.
Sekundära orsaker till trötthet framkommer ofta vid kroppsundersökning. Lymfkörtelsvullnader (metastaser eller lymfadenopati), blåsljud på hjärtat (endokardit), struma, ödem (hjärtsvikt, leversjukdom eller malnutrition) och neurologiska rubbningar (stroke, hjärntumör). Laboratorieutredning kompletterar anamnes och kroppsundersökning. Glöm inte graviditetstest.
Testa din trötthet
Man kan vägledas i diagnostiken av ett par enkla frågor.
Om man tänker sig att få 0 poäng om man svara aldrig och 3 poäng om man svarar ja, högst troligt, på dessa frågor så gäller att ju högre poäng desto mer sannolikt att det är ren sömnighet:
- Hur troligt är det att du slumrar till eller somnar i följande situationer?
- Sitter och läser?
- Tittar på TV?
- Sitter inaktiv på allmän plats typ teater eller på möte?
- Sitter och pratar med någon?
- Sitter lugnt efter lunch utan alkohol?
Om man tänker sig att man inte håller med om nedanstående påstående och får 0 poäng och 3 poäng om man håller med väldigt mycket, så är högre poäng förenligt med mera ”allvarlig ”trötthet och inte sömnighet:
- Fysisk aktivitet ökar min trötthet
- Jag startar saker och ting utan problem
men blir svag när jag fortsätter -
- Jag saknar energi
Behandling
Behandling av sekundär trötthet. Justering av medicinering är ofta tillräcklig. Försök hålla blodvärdet (hemoglobin) nära normalt. Någon form av daglig fysisk aktivitet och bibehållande av sociala relationer har visats effektivt mot alla former av trötthet. Nivån på den fysiska aktiviteten bör ligga på 30 minuters rask promenad (motsvarande) dagligen. Vid trötthet och cancer har yoga, gruppterapi och stresshantering visats effektiv. Om depression finns så behandlar man med antidepressiva. Stimulantia skall undvikas annat än för högst tillfälliga situationer när det krävs lite mer av patienten, annars ger de mest huvudvärk, rastlöshet, sömnlöshet och torr mun.
Fysiologisk trötthet orsakas av otillräcklig vila, fysiska ansträngning, mental påfrestning och har inget att göra med underliggande medicinska orsaker. Det är vanligast hos ungdomar och äldre och kan också förorsakas av minskad motivation och leda. Idrottsmän på hög nivå i intensiva träningsperioder misstolkar ofta trötthet som sjukdom eller depression. Men omvänt är det dessvärre också så hos elitidrottsmän att minskad ansträngning kan ge trötthet och depression redan efter en vecka när träningen begränsas exempelvis av en skada.
Minska tröttheten
• Adekvat sömn (sju till åtta timmar per natt)
• God sömnhygien, regelbundet uppstigande på morgonen, undvika kaffe, nikotin, alkohol och mycket mat på kvällen. Använda sovrummet endast för att sova i. Helst inga eller mycket få och då också korta (under 30 minuter) tupplurar under dagen eller högst en timme, sen eftermiddag.
• Stimulantia kan hjälpa kortvarigt, typ 200 mg koffein.
• Fysisk träning hjälper. I en studie på lastbilschaufförer så hade de med 30 minuters fysisk aktivitet mer än en gång i veckan färre trafikolyckor än de utan fysisk aktivitet.
Kronisk trötthet, definieras som trötthet som varar mer än sex månader. De medicinska tillstånd som kan medföra kronisk trötthet blir en hel sida med diagnoser. Man brukar räkna med att kronisk trötthet där man inte hittar någon orsak är så vanlig som 5-40 per 100.000, beroende på vilken befolkningsgrupp man undersöker. Kronisk trötthet förekommer i alla åldersgrupper, inklusive barn. Kvinnor och etniska minoriteter och personer med låg utbildning och låg yrkesstatus har en högre förekomst av kronisk trötthet. Det finns också ett särskilt ”kroniskt trötthetssyndrom” som har specifika kriterier för diagnos. De vanligaste orsakerna är hjärt-lungsjukdom (hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom, angina pectoris), störd sömn (sömnapné, refluxsjukdom i mage-matstrupe, allergisk eller vasomotorisk rinit), endokrina (diabetes, underfunktion av sköldkörtel, leversvikt, binjuresvikt, testosteronbrist), infektiösa (endokardit, tuberkulos, hepatit, HIV, cytomegalvirus och parasitsjukdomar), inflammatoriska (reumatoid artrit, systemisk lupus erytematodes), läkemedel (se ovan) och missbruk av någon substans, psykologiska (depression, ångest, nedstämdhet).
Behandlingen är svår men de patienter som tror att deras symtom beror på någon påverkbar orsak (överbelastning på arbetet/stort ansvar, stress, depression) har mycket större utsikter att bli friska än de som uppfattar symtomen bero på externa faktorer, typ virusinfektion. Fysisk aktivitet är effektiv och det är visat att en daglig 30 minuters måttligt rask promenad är effektivare än alla andra kända behandlingar. Av just denna grupp är det endast patienter med depression som behöver tillägg av läkemedel (antidepressiva) Om depression kan misstänkas bör man försöka en sexveckors behandling med antidepressivt läkemedel (serotonin återupptagshämmare). Patienter med kronisk trötthet mår bättre av regelbunden läkarkontakt, varannan vecka till varannan månad.
Trötthet är svår att definiera
Trötthet är svårt att definiera entydigt. De flesta har sin egen uppfattning om vad trötthet är för dem själva. Det får betraktas som naturligt att vara trött lite då och då och det är oftast kopplat till sömnbrist. Fysisk aktivitet verkar effektivt för all sorts trötthet. Om tröttheten sitter i längre tid och är mer relaterad till energibrist eller om andra symtom finns så bör man söka läkare.
