Värmeökningen ger mer denguefeber och malaria

Efter hetaste sommaren i Europa publiceras i Lancet Public Health en rapport som visar vilka konsekvenser klimatförändringen kan få för vår hälsa, men även vilka hälsofördelar som finns om klimatomställningen lyckas i tid. Men rapporten är tydlig – det är brådskande! I rapporten beskrivs omfattande, redan befintliga hälsoeffekter i Europa genom en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser, ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar.

Rapporten om hälsorisker visar till exempel att:

• under 2000-2009 jämfört med 2010-2019 ökade exponeringen för värmeböljor i genomsnitt med 57 procent (dock fanns lokala ökningar på mer än 250 procent).
• risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, vibrioinfektioner och West Nile-viruset ökar i Europa.
• förbränningen av fossila bränslen ledde år 2020 till 117.000 dödsfall på grund av luftföroreningar, främst från transportsektorn.
• nästan 60 procent av 197 undersökta städer i Europa rapporterar att klimatförändringarna hotar hälso- och sjukvården eller folkhälsan, med värmerelaterade sjukdomar som den största klimatrelaterade hälsorisken.

Denna rapport kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger Maria Nilsson, professor vid Umeå universitet och ordförande för Lancet Countdown i Europa, som står bakom rapporten.

Covid-19-pandemin har ökat fokus på behovet av att skydda européernas hälsa, men nu är det tydligt att klimatförändringarnas ökande hälsoeffekter sätter ytterligare press på hälso- och sjukvården på kort likväl som på lång sikt, enligt Maria Nilsson.

– För att klara det behöver vi klimat- och miljömässigt hållbara hälsosystem med resurser och beredskap för att minska nuvarande och framtida hälsoeffekter.