Världsnjurdagen den 12 mars är en global kampanj för att belysa att njursjukdomar ökar i världen och att vi måste höja kunskapen, bli bättre på att upptäcka njursjukdomar i tid och sätta in förebyggande behandling. Njursjukdom kan enkelt upptäckas med urinprov och/eller blodprov och högt blodtryck är ett vanligt tecken på att njurarna inte fungerar som de ska.
Inställda aktiviteter i år på grund av coronavirus covid-19
I Sverige beräknas en miljon personer ha kronisk njursjukdom, varav drygt 500 000 har måttligt nedsatt njurfunktion, 6 000 är njurtransplanterade och 4 000 går i dialys. Trots att kronisk njursjukdom ökar är kunskapen låg både hos allmänheten och hälsomyndigheter, något som uppmärksammas i hela världen på Världsnjurdagen.
Njurförbundets regionföreningar brukar årligen arrangera publika aktiviteter i hela landet på Världsnjurdagen. Men i år har alla aktiviteter ställts in med anledning av oro för det nya coronaviruset.
Njursjuka riksgrupp för virusinfektioner
Personer med njursjukdom är en riskgrupp för virusinfektioner, och oron bland Njurförbundets medlemmar är nu stor att smittas av nya coronaviruset.
– Våra medlemmar är njurtransplanterade, går i dialys eller lever med nedsatt njurfunktion. Alla grupperna har nedsatt immunförsvar och riskerar att drabbas hårdare av eventuell smitta, säger Njurförbundets ordförande Håkan Hedman.
När smittspridningen ökar växer oron bland alla njursjuka, inte minst bland alla de som behöver dialysbehandling på sjukhusen, där flera patienter får behandling samtidigt under flera timmar.
– Vad händer om det kommer en smittad patient till dialysavdelningen? Hur är beredskapen för det på sjukhusen? Behovet av dialys är ju konstant, annars dör man, säger Håkan Hedman.
I Sverige har vi blivit bättre på att behandla njursjukdomar så behovet av dialys eller en njurtransplantation har stagnerat och om fler upptäcks tidigare och behandling sätts in blir det färre som måste oroa sig för framtida epidemier menar Njurförbundet.
