Det konstaterar Folkhälsomyndigheten.
Samanfallit med rapporter om hög förekomst av campylobacter
Utbrottet upptäcktes i slutet av november då ett ökat antal sjukdomsfall jämfört med normalt rapporterades. Under vecka 52 återgick antalet till lägre nivåer, men statistiken från rapporteringen av sjukdomsfall under början på 2019 är fortfarande något osäker, och det är för tidigt att säga att utbrottet är över.
Ökningen av antalet rapporterade sjukdomsfall har sammanfallit med rapporter om ovanligt hög förekomst av campylobacter i kycklingflockar, enligt analyser från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Dessutom har åtta personer som arbetar på kycklingslakteri insjuknat.
Bakterierna har samma ursprung
En viktig pusselbit i arbetet med att utreda orsakerna till utbrottet är att jämföra arvsmassan hos campylobacter i prov från sjuka människor med motsvarande från kycklingar för att se om bakterierna är besläktade. Detta görs med hjälp av helgenomsekvensering där bakteriernas hela arvsmassa analyseras och jämförs.
Utbrottsutredningen visar att campylobacter i prov från sjukdomsfall och från kyckling från tre olika slakterier är i det närmaste genetiskt identiska. Det innebär att bakterierna har samma ursprung. Gemensamt för de tre slakterierna är att de slaktar kycklingar från uppfödare som i sin tur fått fåglarna levererade från ett och samma kläckeri. Berörda myndigheter och kycklingbranschen fortsätter nu att utreda utbrottet och dess orsaker närmare, för att det ska kunna stoppas.
Orsakar diarréer och magsmärtor
Campylobacter är en tarmbakterie som förekommer hos många djurslag. Bakterien sprids vanligen via förorenat livsmedel eller förorenat dricksvatten. Den vanligaste orsaken till att en människa smittas är via kyckling. Campylobacter är vanligare och förekommer i högre halter i färsk kyckling då bakterien är känslig för frysning och uttorkning. Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan vara upp till 10 dygn.
De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodblandade, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En komplikation som kan förekomma är ledbesvär (reaktiv artrit).
Så minskar du risken att bli sjuk
Den som följer Livsmedelsverket råd för hantering av rå kyckling kan minska risken att insjukna.
Råd från livsmedelsverket
- Var mycket noga med hygienen när du hanterar rå kyckling och kycklingfärs.
- Tvätta alltid händerna med tvål och vatten innan du börjar laga mat och alltid direkt efter att du rört rått kött och kyckling eller tagit i använda knivar och köksredskap samt förorenade skärbrädor och bänkytor. Torka händerna torra med ren handduk eller med hushållspapper.
- Håll isär rått kycklingkött och andra livsmedel, särskilt de som är färdiga att ätas, till exempel grönsakssallad.
- Skölj inte kycklingen under vattenkranen. Stänk med campylobacter kan då spridas till mat, redskap och ytor.
- Diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat.
- Använd lagom stark vattenstråle när du tvättar händer eller sköljer smutsiga skärbrädor och redskap för att undvika stänk till ytor, andra livsmedel i köket och till dig.
- Håll rent på arbetsbänken, torka upp köttsaft med hushållspapper – inte disktrasan.
- Genomstek alltid kyckling – då dör bakterierna som kan finnas i den.
Annat att tänka på:
- Drick inte opastöriserad mjölk.
