Undersökning av leverns stelhet används för att upptäcka leversjukdomar. Så kallad ultraljudsbaserad leverelastografi är en effektivare metod än biopsi och en avhandling visar att tillförlitligheten blir bättre ju närmare levern man kommer, något som är extra viktigt hos överviktiga patienter.

Mäter stelhet i levern

Med metoden ultraljudsbaserad leverelastografi mäts leverns stelhet. Högre leverstelhet innebär allvarligare leversjukdom. Om levern skadas av exempelvis långvarigt alkoholintag eller olämplig kost, kan leversjukdomen fettlever utvecklas. Vid hepatitvirus, fortsatt högt alkoholintag eller intag av olämplig kost, kan sjukdomsutveckling fortsätta till leverfibros, vilket innebär att levervävnad omvandlas till bindväv.

Levern blir med bindväven stelare och om leverfibros inte behandlas riskeras fortsatt utveckling av leversjukdomen till skrumplever, och i värsta fall till levercancer.

Utan kända risker

En tidigare vanligt använd diagnosmetod är leverbiopsi. Den innebär att via ett nålstick i levern hämtas en bit vävnad som skickas på mikroskopisk analys. Efter leverbiopsi måste patienten ligga kvar på sjukhuset några timmar eftersom det finns blödningsrisk. Jämfört med leverbiopsi har ultraljudsmetoden leverelastografi fördelen att det inte behövs något stick i levern och att själva undersökningen tar tio minuter utan kända risker för patienten.

Det har dock tidigare setts osäkerhet i 16 procent av mätresultaten. I sin avhandling visar Marie Byenfeldt att största orsaken är ökat avstånd till levern, som kan ses hos överviktiga individer. I avhandlingen visas att genom ökat tryck med ultraljudsproben som används vid mätningen, kan avståndet till levern minskas. Därmed ökas tillförlitligheten i mätresultaten.

Bukhöjd påverkar

Dessutom visas i avhandlingen att högre bukhöjd sannolikt påverkar mätresultatet, då skillnad ses med patienten i sidoläge. Bukhöjden är ett helt nytt fynd som måste beaktas vid undersökningar och diagnostisering, så att inte patienter felaktigt sjukförklaras. Förhoppningen är nu att fler studier görs med större patientgrupper för att undersöka den kliniska påverkan.

– Samtidigt innebär ett högt inre buktryck en ökad risk för leversjukdom. Om det inte är leverfibros, finns ändå ett prognostiskt värde, en indikation på att man bör ändra sin livsstil, säger Marie Byenfeldt.

Eftersom överviktiga allmänt har större risk för leverpåverkan, är det särskilt välkommet med ökad tillförlitlighet av diagnosverktyget för just den patientgruppen. Undersökningen är effektiv och utan kända risker för patienten, vilket möjliggör upprepade undersökningar efter livsstilsförändringar.