-Detta ger hopp, och det är precis vad vi som företräder patienterna vill inge – hopp. Man kan bli väldigt nedtryckt när man får diagnos för typ 2-diabetes. Men livet behöver verkligen inte ta slut, man har stora möjligheter att göra något själv utöver den självklara rätten till en jämlik sjukvård från samhället, säger Thomas Magnusson, ordförande i DiOS, Diabetesorganisationen i Sverige som tagit del av Kerstin Brismars nya bok ”Lev länge & väl” och en bok om typ 2-diabetes som kommer i vår. Komplikationer på grund av diabetes kostar oerhört mycket i Sverige och därför är det viktigt med insatser som förebygger och undviker dessa. Det ger ökad livskvalité för den enskilde.
Kerstin Brismar konstaterar att typ 2-diabetes drivs av växande övervikt. Om inget görs kommer var tionde person på jorden och var fjärde pensionär att ha sjukdomen år 2035, det vill säga om endast 15 år.
Många kan själv bota och majoriteten kan mildra effekterna av sin typ 2-diabetes, hävdar hon, och listar några nyckelpunkter:
- Sluta ät och drick kalorier efter kl. 19.30. Vi äter också fel, det är för mycket kalorier och för stora portioner, i snitt äter vi 400–500 kcal mer per dygn än på 80-talet men rör oss mindre.
- Är mer grönt, bär, baljväxter, fet fisk och mindre processat rött kött och söta varor
- Få bort bukfetman, det är där det farliga fettet sitter som är snabbrörligt och kommer ut i blodet. En viktnedgång på 10 procent av övervikt kan räcka för att bota typ 2-diabetes.
- Vänd på det! Sitt mindre och rör på dig lite mer.
- Få bort stressen – både den psykiska och fysiska.
- Tobaksstopp
- Har du typ 2-diabetes i familjen, har du fyra gånger högre risk att få typ 2-diabetes eftersom man ärver sämre insulinproduktionsförmåga. Se det som ett observandum och var extra uppmärksam på hur du lever om sjukdomen finns i familjen, då kan du med stor sannolikhet undvika att drabbas.
Men varför är det så svårt att ändra sina vanor?
– Vi har gener som gör att vi överlever tack vare att vi kan lagra fett (energikälla), om vi inte haft de generna hade vi inte klarat svältperioder och infektionssjukdomar. Vi är inprogrammerade att vilja ha socker och fett, för att möjliggöra lagring av fett, säger Kerstin Brismar. Vi lever också i en stressad tillvaro där vi gillar att ta ett glas vin eller öl, lite snacks och godis för att koppla av, eller sätter oss framför tv:n och inaktiverar oss till sent på kvällen. Man måste kämpa emot gamla ohälsosamma vanor, det går fast det kan kännas jättesvårt. Det gäller att komma till stadiet av insikt, då blir det lättare. Ta ett steg i sänder. Och tänk på vinsten!
