Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Ipaflex. Orsaken till att svenskarna lider av kroppssmärta varierar men experter betonar vikten av att reda ut varför man drabbas.
Kroppssmärta – ett samlingsnamn
Kroppssmärta är ett samlingsnamn för värk från exempelvis muskler, leder, rygg, axlar och nacke. Smärta kan vara ett symtom på en underliggande sjukdom eller skada.
Det kan finns många orsaker till upplevd kroppssmärta, till exempel dålig hållning, stillasittande eller monoton arbetsställning, åldersförändringar, diskbråck, inflammationer, muskelspänningar och infektioner.
Många har ont i kroppen
Undersökningen visar att 40 procent av svenskarna lider av kroppssmärta varje vecka. Undersökningen visar också att 22 procent uppgav att de hade värk i rygg, axlar, nacke, muskler eller leder dagligen.
– Det kan finnas olika orsaker till att svenskarna lider av kroppssmärta. Ryggont är till exempel vanligt i alla åldrar, även hos individer som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten. Ibland beror det på livsstil, exempelvis mycket stillasittande eller icke-ergonomiska arbetsförhållanden som tunga lyft, säger Thanassis Nordlöf Borboudakis, legitimerad fysioterapeut på Capio i Stockholm.
Det finns även en skillnad mellan könen, då kvinnorna i högre grad uppger att de har kroppssmärta varje vecka, 47 procent jämfört med 32 procent av männen.
Vänder sig till en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor
När man har frågor eller behöver råd kring att lindra sin kroppssmärta är fysioterapeuter, naprapater eller kiropraktorer enligt undersökningen de man vanligen vänder sig till. Andra som svenskarna vänder sig till är exempelvis familj, vänner eller kollegor, till läkare eller att de inte vänder sig till någon alls.
– Det är viktigt att reda ut orsaken till kroppssmärtan, vi fysioterapeuter utgår ofta ifrån obalanser i rörelseapparaten samt undersöker, utesluter och behandlar skador i denna, säger Thanassis Nordlöf Borboudakis.
Tre kroppssmarta-tips
- Rör på dig och var fysiskt aktiv i vardagen! All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Rekommendationen är att du som är vuxen rör dig minst 150 minuter varje vecka. Vardagsmotion kan vara att ta trapporna i stället för hissen eller rulltrappan, gå av bussen eller tåget en hållplats tidigare eller promenera med barnen till förskola eller skola i stället för att ta bilen eller bussen.
- Ta pauser i arbetet: Organisera arbetsplatsen så att du måste resa dig ibland. Börja med det lilla, till exempel höj- och sänkbart skrivbord eller en kort bensträckare varje halvtimme om du sitter mycket vid datorn.
- Receptfria värktabletter kan hjälpa dig när du har ont. Ibland kan det också vara svårt att sova på grund av värken och då kan receptfria värktabletter lindra smärtan.
