Trygg miljö minskar barns känsla för nålstick

I sin avhandling vid högskolorna i Borås och Jönköping har Katarina Karlsson tittat på hur nålstick upplevs ur barnens perspektiv. 

Inte ”bara ett nålstick” för barnen

Nålstick är för många något skrämmande, det gäller såväl barn som vuxna. Den aktuella avhandlingen visar också att det inte bara är själva sticket och den befarade smärtan som är inger rädsla hos barnen, utan även den okända miljön. 

När barnet inte känner sig bekväm i miljön eller känner igen människorna runtomkring skapar det en otrygg känsla. Det värsta scenariot för barnet är att bli fasthållen och sedan få ett nålstick mot sin vilja. Den situationen kan upplevas som traumatiskt för barnet, medan det för en vuxen betraktas som ”bara ett nålstick”. 

Stickrädda barn kan bli stickrädda vuxna

Något som kan hjälpa barnet i en sådan utsatt situation är att lyssna och låta barnet få möjlighet att prata. Precis som vuxna har barn rätt att få information kring vad som komma skall. Det är också viktigt att ge dem tid att vänja sig vid situationen. Gör man det kan man hjälpa många barn att komma över sin rädsla för nålstick i vården. 

Enligt Katarina Karlsson finns det annars en risk att stickrädda barn som inte får hjälp fortsätter att vara rädda för nålstick och sprutor även i vuxen ålder. 

Låt barnet ledsaga de vuxna i stödets utformning

I sin avhandling har Katarina Karlsson följt barn i åldrarna 3-7 år. För att samla underlag har hon videofilmat barn, föräldrar och sjuksköterskor vid nålstick. Sedan har hon intervjuat och tittat på det filmade materialet tillsammans med dem. 

En av slutsatserna i Katarina Karlssons avhandling är att man ska låta barnet ledsaga den vuxne i hur stödet ska utformas. Om man ser till att utgå från varje barns särskilda önskemål blir stödet som allra bäst och nålsticksproceduren som minst traumatisk