Sjukdomen utvecklas under loppet av flera år och drabbar ofta de leder som bär upp kroppens vikt. När broskets kvalitet försämras eller helt försvinner skaver benen i leden mot varandra och orsakar en inflammation, med smärta och svullnad som följd. Menisken har både en stötdämpande och stabiliserande funktion i knäet. Skador på korsband och menisk innebär en tydligt ökad risk för artros senare i livet.
– Denna typ av skador påverkar ofta broskets uppbyggnad, strukturen förändras, kvaliteten på brosket blir sämre och skyddar inte leden lika bra längre, säger Harald Roos ortoped och idrottsläkare.
Artros är en vanlig sjukdom och drabbar långt fler än dem som skadat knä eller höft. Varför vissa människor löper en ökad risk är ännu inte fullt känt. Förvärvsarbete som innebär att leden belastats extra ger en ökad risk för artros. Det gör också övervikt.
Sjukdomsutvecklingen är långsam ofta underloppet av många år. Risken att drabbas ökar tydligt med åldern. Symtom på artros är smärta och svullnad när man rör eller belastar leden. Artros i höftleden är vanligast och cirka tre procent av Sveriges befolkning över 55 års ålder är drabbad.
Träning lindrar
Fysisk träning är en viktig del av behandlingen, tvärt emot vad man skulle kunna tänka sig.
– Måttlig träning har mycket god effekt vid artros, själv brukar jag rekommendera mina patienter att cykla men nästan all form av träning är bra träning, säger Harald Roos. Mycket tyder på att träning är det absolut billigaste och mest biverkningsfria behandlingsalternativ vid artros.
Ett besök hos en sjukgymnast kan vara väl värt innan man kommer i gång med träningen menar Harald Roos. Att träna en led som drabbats av artros gör ont.
– Viss smärta är det alltid i början och även träningen inte skadar är det förmodligen lättare att fortsätta om man när man vet att det inte är någon fara, menar Harald Roos. Fysisk aktivitet förbättrar inte bara broskets kvalitet utan stärker också muskulaturen kring den drabbade leden. Musklerna tar då över en del av belastningen.
Kort om idrottskador
Plattfot
Plattfothet är medfött och karaktäriseras antingen av en ihållande smärta under foten eller trötthetskänsla i fot och ankel. Går att få bukt med med hjälp av inlägg.
Löparknä
Smärtan vid löparknä är lokaliserad till knäts utsida. Smärta ökar successivt under löpningen för att till slut bli omöjlig. Efter en vilopaus försvinner smärtan tillfälligt men återkommer om man försöker fortsätta att springa. Löpning i nedför ökar besvären. Den upprepade böj- och sträckning som löpningen innebär gör att senfästet glider mot utsidan av benet och orsakar en lokal inflammation. Löparknä drabbar är vanligt hos dem som springer ofta och långt. Förekommer oftare hos löpare som börjar träna i medelåldern. Att stretcha ordentligt efter löpningen är A och O. Vid misstanke om löparknä kontakta vårdcentralen för diagnos. Inlägg kan ibland vara till hjälp.
Ledbandskador
Ett ledband består av tusentals små fina trådar. Vid en skada kan det därför vara helt eller delvis av. Ledbandskador i knäleden är vanligast i lagsporter men förekommer även vid löpning, speciellt vid utförslöpning. Underbenet viks utåt eller inåt i förhållande till lårbenet. Smärta och svullnad vanligt. Uppsök läkare vid misstanke om ledbandskada.
Korsbandsskador
En av de svåraste idrottsskadorna är främre korsbandsskada. Omedelbar smärta och svullnad i knäleden tyder på att det är frågan om denna typ av knäskada. Kontakta omgående läkare eller vårdcentral för undersökning.
Meniskskador
Meniskskador är vanligast i lagsporter där tacklingar förekommer, andra orsaker kan vara översträckning eller överböjning av knäleden. Knäet låser sig och det gör ont att sträcka ut. Operation med titthålskirurgi genomförs några veckor efter skadan. Ofta tas menisken bort men kan i vissa fall opereras och repareras. Rehabilitering påbörjas omgående med cirkulations-, rörelse- och belastningsträning.
Patello femuralt smärtsyndrom
Detta är det vanligaste smärttillståndet i knäleden hos idrottsmän och motionärer, speciellt bland ungdomar i tonåren. Symptomen är ofta diffusa. Ofta känns smärtan när man går i trappor eller springer i utförsbackar. Smärta även när man sitter med böjt knä är ett kännetecken. Ibland låser sig knät eller hakar upp sig. Knästöd och inflammationshämmande medel kan lindra symtomen. Kontakt med sjukgymnast underlättar rehabiliteringen.
Hälsporre
Hälsporre är en inflammation i brosket i hälbenets nedre del. Smärtan startar i hälkudden och sätter in plötsligt. Det gör ont när man tar de första stegen på morgonen eller de första stegen efter vila. Hälsporre kan också orsakas av att man går mycket på hårda golv med platta skor. Riskfaktorer är ålder, övervikt och plattfothet eller tunna hälkuddar. Kontakta läkare vid misstanke om hälsporre. Särskilt utformade inlägg har ofta god effekt. Man bör undvika att gå barfota inomhus. Det är viktigt att avlasta hälen konstant.
Hälseneinflammation
Överbelastningsskada som är särskilt vanlig inom motions- och idrottsaktiviteter med mycket löpning och hopp. Förekommer ofta i samband med ensidigt upprepad belastning, ökad träningsmängd, förändring av underlag och olämpliga skor. Akut inflammation med krasningar kan förekomma i vissa fall. Skadan kan i många fall vara långvarig på grund av upprepade småskador och överbelastning. Kontakta läkare vid misstanke om hälseneinflammation. Tidig rehabilitering har visats vara av stor betydelse.
Bristning i hälsenan
Ålderförändring i kroppens senor startar i 25 – 30-årsåldern. Senorna försvagas därmed, bristningar kan i viss mån förhindras eller åtminstone fördröjas med hjälp av regelbunden fysisk aktivitet och stretching. Totala bristningar i hälsenan uppstår vanligen i åldersförändrade senor som utsätts för ökad belastning. Bristning är inte ovanlig hos idrottare som efter en kortare eller längre tids träningsuppehåll har återupptagit sin träning eller börjat motionsidrotta.
Den drabbade beskriver ofta händelsen som ”att det small till”. Smärtan är mycket intensiv och det går oftast inte att stödja på benet. En total bristning kräver operation.
Benhinneinflammation
Smärta som uppstår i samband med löp- eller hoppträning. Det gör ont på in- och utsidan av skenbenet, smärta från knät kan också härstamma från en benhinneinflammation. Dåliga skor, felställning eller bristfällig stretching – orsakerna till benhinneinflammation kan vara flera och det är viktigt att kontakta en läkare för utredning.
Stukning och vrickning
Vid gång på ojämnt underlag kan man stuka eller vricka foten och övertänjning ligament eller ledband i fotleden. Upprepade stukningar kan vara ett tecken på överrörlighet. En stukning eller vrickning bör kylas ner direkt. Balansbräda för att stärka ankeln är ofta till god hjälp.
För att hitta bra övningar kring artos, ledband, menisken, korsband, hälsporre och hälsenan kan ett besök hos http://www.hemovningar.se vara värt. Här finner man bra och pedagogiska övningar med och utan hjälpmedel, med andra ord – du kan utföra dem hemma utan att behöva besöka sjukgymnastik.
