Testa dig själv – Depression och ångest (HAD-skalan)

Läkare och forskare behöver ofta ett snabbt och tillförlitligt instrument för att kontrollera om patienten lider av depression eller av något (allmänt) ångeststillstånd, och i så fall hur stort lidandet är. Enkla skattningsformulär används med framgång för att diagnostisera depressiva tillstånd.

Med hjälp av ett skattningsformulär kan patienten själv besvara (subjektivt fylla i) ett antal frågor om sitt upplevda tillstånd och sina känslor. Formuläret ligger sedan till grund för diskussion och diagnos. Patient och läkare kan komma överens om att det finns en problematik och därmed blir det lättare att motivera till behandling och uppföljning.

Det finns ett stort antal olika formulär men vi har valt det i vårt tycke det enklaste och mest praktiska, (användbara) som också är väl undersökt på ett mycket stort antal patienter med olika ångest och depressionstillstånd.

HADS – Hospital Anxiety and Depression scale

Hospital Anxiety and Depression scale – HAD är ett enkelt självskattningsformulär som visar ett mått på patientens sinnesstämning.

HAD-skalan är väl validerad och använd i många studier. Det finns fler än 700 referenser till denna skala i Medline. Owe Bodlund har skrivit flera artiklar ibland annat i Läkartidningen  där instrumentet presenteras. Han redovisar resultat av testet på 374 oselekterade primärvårdspatienter se bild 1 och 2. HAD-skalan har ett bra rykte bland allmänläkare, psykiatriker och psykologer.

Det viktigaste draget i HAD-skalan är att man kan studera ångest och depression samtidigt, på samma gång som man får separata siffror för varje område. Det indikerar var en patient befinner sig i sjukdomsförloppet – normalt-, milt-, moderat-, eller svårt tillstånd. HAD-skalan kan också med fördel användas för att följa ett förlopp. Genom att be patienten fylla i skalan exempelvis var tredje vecka, kan man utvärdera effekten av insatt behandling.

Testet är cirka en A4-sida och består av sju frågor om depression och sju frågor om ångest. Varje fråga kan ge maximalt tre poäng. Det tar cirka fem minuter att fylla i formuläret. En rättningsmall finns som summerar poängen. 8 -10 poäng indikerar ett gränsvärde med milda – måttliga besvär. Över tio depressions-, respektive ångestpoäng talar för ett kliniskt signifikant tillstånd, vilket motiverar till fördjupad diagnostik och eventuell behandling. HAD-skalan är utarbetad för användning i somatisk vård och i primärvård.

Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)

Frågor som relaterar till ångest är markerade med Å och depression med D. Poängen för varje svar finns i högerkolumnen. Markera svaren på respektive fråga och summera på slutet av sidan. Välj det svar som du tycker passar bäst.

1. (Å) Jag känner mig spänd eller nervös:

3  Mestadels

2  Ofta

1  Av och till

0  Inte alls

 2. (D) Jag uppskattar fortfarande saker jag tidigare uppskattat:

0  Definitivt lika mycket

1  Inte lika mycket

2  Endast delvis

3  Nästan inte alls

 3. (Å) Jag har en känsla av att något hemskt kommer att hända:

3  Mycket klart och obehagligt

2  Inte så starkt nu

1  Betydligt svagare nu

0  Inte alls

 4. (D) Jag kan skratta och se det roliga i saker och ting:

0  Lika ofta som tidigare

1  Inte lika ofta nu

2  Betydligt mer sällan nu

3  Aldrig

 5. (Å) Jag bekymrar mig över saker:

3  Mestadels

2  Ganska ofta

1  Av och till

0  Någon enstaka gång

 6. (D) Jag känner mig på gott humör:

3  Aldrig

2  Sällan

1  Ibland

0  Mestadels

 7. (Å) Jag kan sitta stilla och känna mig avslappnad:

0  Definitivt

1  Vanligtvis

2  Sällan

3  Aldrig

8. (D) Allting känns trögt:

3  Nästan alltid

2  Ofta

1  Ibland

0  Aldrig

9. (Å) Jag känner mig orolig, som om jag hade ”fjärilar” i magen:

0  Aldrig

1  Ibland

2  Ganska ofta

3  Väldigt ofta

10. (D) Jag har tappat intresset för hur jag ser ut:

3  FulIständigt

2  Till stor del

1  Delvis

0  Inte alls

11. (Å) Jag känner mig rastlös:

3  Väldigt ofta

2  Ganska ofta

1  Sällan

0  Inte alls

12. (D) Jag ser med glädje fram emot saker och ting:

0  Lika mycket som tidigare

1  Mindre än tidigare

2  Mycket mindre än tidigare

3  Knappast alls

13. (Å) Jag får plötsliga panikkänslor:

3  Väldigt ofta

2  Ganska ofta

1  Sällan

0  Aldrig

14. (D) Jag kan uppskatta en god bok, ett TV- eller radioprogram:

0  Ofta

1  Ibland

2  Sällan

3  Mycket sällan

Tolkning

Frågorna med udda nummer (Å) handlar om mental anspänning/oro, och de jämna (D) handlar om stämningsläge och energitillgång. Friskt/önskvärt läge är <7 poäng för vardera gruppen. 8-10 poäng är ett stress-indikerande läge. Över 10 poäng på A anger kraftigt stresspåslag och oro övergående i ångest. Över 10 poäng på D indikerar hög sannolikhet för depression.

Börja med att beräkna poängen på frågorna 2, 4, 7, 9, 12 och 14.

a=0 , b=1, c=2 , d=3.

På övriga frågor sättes poängen tvärtom, det vill säga a=3 och d=0.

Räkna därefter ihop poängen på frågorna med udda nr (1, 3, 5 t o m 13) så får du totalsumman för ångestkriterierna. Summan av poängen för de jämna frågorna (2 t o m 14) ger poängen för depression.

Referenser

1. Zigmond A, Snaith R. The hospital anxiety depression scale. Acta Psychiatr Scand 1983; 67: 361-70.
2. Lisspers J, Nygren A, Soderman E. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatr Scand 1997 Oct;96(4):281-286
3. Bodlund O., Ångest och depression ett dolt problem i Primärvården, Läkartidningen 1997 Dec 3;94(49):4612-4614
4. Bodlund O. Flertalet deprimerade patienter kan behandlas i primärvården (Most depressed patients can be treated in primary care). Läkartidningen 2000; 11: 1244-49.
5. Bodlund O, Andersson SO, Mallon L. Effects of consulting psychiatrist in primary care: 1-year follow-up of diagnosing and treating anxiety and depression. Scand J of Prim Health Care, 1999; 17: 153-57.