Mirko Trajkovski är professor inom medicin på avdelningen för Cellfysiologi och Metabolism på Universitetet i Geneve i Schweiz. Han höll tidigare i år en mycket intressant föreläsning om mikrobiom, förbränning och hälsa, vid Uppsala Universitet. På senare år har forskning visat att det finns olika typer av fett; gult, beige och brunt fett, och att dessa har olika metabolism (förbränningsfunktion). Brunt fett förbrukar mycket energi genom att skapa värme, vilket gör det intressant för individer som lätt går upp i vikt eller lider av fetma. Man skulle kunna tro att kalorier in och ut är lika för alla människor. Men Mirko Trajkovski menar att det inte stämmer då upptaget av energi i tarmen kan se olika ut hos olika personer.
-Man skulle kunna visualisera tarmen som rötterna hos ett träd, berättar Mirko Trajkovski. Rötterna är då som vår tarm och tarmflora och ju mer öppna de är desto mer energi drar de till sig. Detta verkar vara en anledning till att vissa personer kan äta mycket och ändå inte gå upp i vikt. Tarmen tar då inte upp all energi och den energi som tas upp kan förbrännas av det bruna fettet.
Hur kan man öka förbränningen?
Vi vet redan att genom fysisk aktivitet ökar förbränningen, men vad många kanske inte känner till är att det så kallade bruna fettet skapar värme och därmed en ökad förbränning. Ökad mängd beige fett fås genom:
•Kyla (man vet ej optimal temperatur, men inte så kallt att man skallrar tänder).
•Fysisk aktivitet; mycket vardagsrörelse och ökad puls så att man svettas 30-60 minuter, tre till fem gånger varje vecka.
•God mikrobiota/tarmflora genom god kosthållning.
•Kalorirestriktion, äta näringsrik mat.
•Överviktsoperation.
•Antibiotika (man vet dock för lite än och det finns många negativa aspekter att ta hänsyn till).
Hormoner som ghrelin, leptin och ämnet LPS
Ghrelin är ett magsäckshormon som stimulerar aptiten. Immunsystemet och hjärnan ger signaler med hjälp av hormonet ghrelin, som signalerar att vi behöver äta mer. En anledning till att man inte ska äta ”extremdieter” med lågt kaloriinnehåll är att kroppen försvarar ”svälten” genom att skicka iväg massor av hungersignaler. Därför ökar ofta aptiten i takt med att man tappar kilon och det resulterar ofta i ”jojo bantning”.
Hormonet leptin produceras i fettcellerna och har som uppgift att signalera mättnad till hjärnan. Låga nivåer av leptin triggar hungern och sänker ämnesomsättningen och höga nivåer har motsatt effekt. Hur kommer det sig då att vi kan bli överviktiga? Har det med ”karaktären” att göra? Nej, en orsak är att vårt känsliga hormonsystem har hamnat i obalans. För att återställa systemet krävs en balanserad, näringsrik kosthållning och en hjälp kan vara att öva upp förmågan att känna sig mätt.
Många bakterier har på ytan ämnet lipopolysackarider, LPS, vilket i normala koncentrationer har en viktig roll i att träna vårt immunförsvar i tarmen. Om det bildas för mycket LPS uppstår dock problem, eftersom det då kan komma ut i blodomloppet, och trigga en immunrespons var som helst i kroppen. Ökar LPS kan det vara tecken på läckande tarm, vilket ökar risken för inflammation.
Man har sett att vid minskade LPS nivåer i blodet kan vikten minska. Man har även uppmärksammat att vissa överviktiga individer har högre LPS nivåer än normalviktiga. LPS kan minskas genom att äta fiberrik kost och mer av vissa bakteriestammar.
Mikrobiomforskning på möss
Mirko Trajkovskis forskningsgrupp utsatte den ena gruppen möss för kyla och såg en förändring av deras mikrobiota och en ökning av brunt fett. Slutsatsen blev att kyla och bra mikrobiota ökar brunt fett aktiviteten och mängden brunt fett. Dessutom såg man en ökning av insulinkänsligheten, vilket är positivt för att behålla normalvikten.
Mirko Trajkovski har även forskat på möss med hypotesen att minskat kaloriintag ökar produktionen av brunt fett. Man såg att möss med normal immunrespons (immunförsvar som fungerar) och kalorirestriktion minskade i vikt. Medan möss med nedsatt immunrespons (immunförsvaret inte fungerar lika bra) och kalorirestriktion inte minskade i vikt. Man såg även att blodsockernivåerna minskade mer hos möss med normal immunrespons. Resultaten visade även att överviktiga möss har högre halter LPS i blodet än normalviktiga.
Kalorirestriktion verkar ge ökad insulinkänslighet, ökad mängd brunt fett och hälsosammare lever, vilket man tror beror på förändringar i mikrobiotan (LPS minskar, TLR4 signalsubstans och immunresponsen förbättras), menar Mirko Trajkovski.
Överviktsoperation påverkar mikrobiomet
Överviktsoperation ger minskad magsäck, minskat kaloriintag, reglerar hormoner, förändrar mikrobiotan och ökar upptag av socker/glukos. Man har dock inte svar på varför exempelvis mikrobiota i tarmen förändras efter en operation, men några bidragande faktorer kan vara att matsmältningen förändras, man äter mindre mängd mat och kanske mer hälsosamt, berättar Mirko Trajkovski.
Forskningsläget kring mikrobiom
A.Bakterier står för tre till fem procent av tarmens bakterieflora. Bakterien Akkermancia Munciniphila hindrar att tarmen ökar sin yta. Proteinet från denna bakterie skulle kunna minska vikten. Det pågår forskning men inget resultat har inte publicerats än.
B.Överviktsoperation förändrar tarmfloran, men man vet ej exakta mekanismerna bakom. Man kan dock konstatera att tarmfloran är en viktig del av funktionen kring viktminskning och upptagsytan.
C.Det finns många studier på möss och nu behövs fler studier på människor.
D.Undvik svält! Minska kalorimängden lagom och under lång tid, det vill säga livsstilsförändring istället för att banta.
E.Kyla – nedkylning ökar det bruna fettet. Man vet ej exakt temperatur.
Hälsocirkeln
Äter man främst oprocessad (hemlagad) mat med mycket fibrer får man en bättre sammansättning av mikrobiomet (tarmfloran), med större mängd olika typer av bakterier. Detta kan i sin tur ge minskad aptit, vilket kan minska upptaget av energi. En positiv bieffekt kan då bli en minskad inflammatorisk miljö och ökad ämnesomsättningen, vilket i sin tur gör det enklare att behålla normalvikten eller att gå ner i vikt.
