Personer med så kallad atopisk allergi drabbas av eksem, hösnuva eller astma efter kontakt med viss mat, pollen eller pälsdjur. Varför vissa drabbas av allergi är fortfarande oklart. De senaste årtiondena har förekomsten av allergier ökat samtidigt som flera livsstilsfaktorer har förändrats.
-En förklaringsmodell är att vi idag utsätts för lägre mikrobiella stimuli än tidigare. Direkt efter födseln sker en tillväxt av åtskilliga arter av bakterier i spädbarns tarmar. Dessa tarmbakterier verkar, enligt djurstudier, vara viktiga för immunförsvarets mognad, säger Ylva Sjögren.
I sin avhandling har Ylva Sjögren undersökt hur spädbarns tarmflora påverkar allergiutveckling och immunförsvarets mognad hos barn under de fem första levnadsåren. Ett antal bakterier som är vanligt förekommande i tarmarna hos ammade spädbarn analyserades och avföringsprover samlades in under de två första månaderna. Därefter följdes barnen med provtagningar och läkarbesök upp till fem års ålder. Blod och salivprover samlades också in vilket gjorde det möjligt att undersöka olika immunologiska faktorer hos barnen.
-Vid en veckas ålder hade de barn som inte utvecklade allergi oftare en typ av bifidobakterier och en typ av laktobaciller än de barn som utvecklade allergi. Vi såg också att äldre syskon och en hemmiljö med fler bakterier var kopplat till att spädbarn hade fler arter av bifidobakterier. Det skulle kunna förklara tidigare fynd om att barn som växer upp med äldre syskon eller i hem med mer bakterier inte lika ofta blir allergiska, säger Ylva Sjögren.
Ett protein som är viktigt för slemhinnornas immunförsvar är en särskild sorts immunglobulin – sekretoriskt IgA (SIgA). Tidigare studier har visat att en låg produktion av SIgA eventuellt kan vara kopplad till utvecklingen av allergiska symtom.
– Vi visade att spädbarnens bifidobakterieflora var kopplad till en högre produktion av SIgA i saliven under barnens första år, något som alltså skulle kunna vara skyddande för allergiutveckling, säger Ylva Sjögren.
Studien visade också att spädbarn som hade höga mängder av tarmbakterien Bacteroides fragilis hade lägre nivåer av en av de receptorer på immunceller som känner igen bakterier. Dessa barn reagerade också mindre efter mikrobiellt stimuli.
Resultaten vi kom fram till är spännande, men mycket är fortfarande oklart när det gäller hur vi påverkas av alla de bakterier som finns i och runt oss. Men en slutsats är att vi kanske ändå borde tänka till lite innan vi använder starka rengöringsmedel och bakteriedödande hygienprodukter i vår vardag, säger Ylva Sjögren.
