Ange ditt sökord

Då svår sjukdom är relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, pekar forskningen på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kan känna igen omikron. Foto: Shutterstock

Då svår sjukdom är relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, pekar forskningen på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kan känna igen omikron. Foto: Shutterstock

T-celler försvarar mot omikron

Omikron är mer smittsamt då det delvis kan undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Forskning från Karolinska institutet visar dock att immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten.

Annons:

På kort tid har omikron blivit den dominerande varianten av viruset sars-cov-2. Nya data antyder att omikron jämfört med tidigare coronavarianter både har en högre smittspridning och kan infektera människor med tidigare immunitet genom att undkomma så kallade neutraliserande antikroppar.

T-cellssvar mot omikron finns kvar

Dock är svår sjukdom relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, vilket tyder på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kan känna igen omikron. Ny forskning vid Karolinska Institutet visar att så kallade minnes-T-celler som bildats vid tidigare sars-cov-2-infektion eller mRNA-covid-19-vaccination även svarar mot omikronvarianten.

Neutraliserade antikroppar är de som specifikt binder sig till viruset där de spelar en roll i infektionsmekanismen – och därmed försvarar en cell från att bli infekterad.

– Tillsammans med virala faktorer, såsom minskad virusdelning i de nedre luftvägarna, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som eventuellt kan förklara varför skyddet mot svår omikronsjukdom är fortsatt bra hos tidigare mRNA-vaccinerade individer, säger Marcus Buggert, forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, som lett studien.

Studien bygger på blodprover från 40 vaccinerade individer, 48 individer som genomgått mild eller svår infektion med sars-cov-2, samt 48 individer som varken vaccinerats eller smittats tidigare. Proverna från de vaccinerade samlades in sex månader efter en andra dos av mRNA-vaccin. Proverna från de tidigare smittade togs 9 månader efter konstaterad infektion under våren 2020, innan uppkomsten av de nya virusvarianterna. Övriga prover togs från friska blodgivare i slutet av 2020.

T-cellssvar mot omikron

Forskarna såg att minnes-T-cellerna hos både den vaccinerade och den tidigare infekterade gruppen hade god förmåga att känna igen spike-proteinet från omikronvarianten. Bäst svar från minnes-T-celler sågs hos den vaccinerade gruppen.

– Dessa resultat antyder att boosterimmunisering (påfyllnadsvaccinering) kan ge fördelar som sträcker sig utöver bildandet av neutraliserande antikroppar för att förbättra skyddet mot återkommande episoder av covid-19, säger Marcus Buggert.

Även om minnes-T-cellssvaret på det stora hela var intakt mot omikron, så fanns det en del individer som svarade sämre.

– Vi vill nu förstå varför svaret skiljer mellan olika individer och om en tredje vaccindos kan förbättra T-cellssvaret mot omikron ännu mer, säger han.

T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team

T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.

T-celler kan döda

T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar i gång B-cellerna.

B-celler gör antikroppar

B-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.

Antikroppar neutraliserar coronavirus

Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.

Annons:

Källor:

Karolinska Institutet

Nature.com

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: