Svininfluensavaccin till gravida ökade inte risken för autism hos barnen

Tidigare studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband.

– Våra nollfynd är viktiga eftersom man tidigare inte har kunnat utesluta ett samband mellan vissa vaccinationer hos gravida och autism, och antivaccinrörelsen har vuxit sig starkare i västvärlden. Vaccination mot svininfluensa, H1N1, med Pandemrix har tidigare kopplats till en ökad risk för narkolepsi hos unga, men att vaccinera gravida kvinnor verkar inte påverka risken för autismspektrumstörning hos avkomman, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Man har i flera tidigare studier kunnat visa att influensavaccination under graviditet skyddar mot sjuklighet hos både kvinnan och hennes barn. Samtidigt finns det lite kunskap om vaccinets långtidseffekter hos barn som utsatts för det under fosterlivet.

Inget samband med autismspektrumstörning

Nyligen publicerades två studier som antyder att vaccination mot influensa/H1N1-influensa, så kallad svininfluensa, under graviditeten och framförallt under den första trimestern, skulle kunna öka risken för autismspektrumstörning.

Autismspektrumstörning är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som debuterar i barndomen och karakteriseras av försämrad kommunikation, brist på sociala färdigheter och ett repetitivt beteende. Forskarna har länkat vaccinationsdata för gravida kvinnor från sju svenska sjukvårdsregioner 2009 till 2010, till det svenska medicinska födelseregistret och det svenska patientregistret. Detta för att kunna identifiera autismspektrumstörning hos barnen.

Resultaten justerade för störfaktorer

Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer, var H1N1-vaccinering under graviditeten inte någon riskfaktor för autismspektrumstörning hos barnet. Detta gällde även för vaccination i den första graviditetstrimestern.

Av de 39 726 vaccinexponerade barnen hade 1 procent, 394 barn, en diagnos av autismspektrumstörning under den sexåriga uppföljningen, jämfört med 1,1 procent, 330 barn, i kontrollgruppen om 29 293 barn vars mödrar inte hade vaccinerat sig.

Forskarna justerade utifrån andra faktorer som skulle kunna påverka utfallet, såsom exempelvis mammans rökning, längd och vikt, ålder och övriga sjukdomar. Dessa resultat har betydelse för gravida kvinnor i hela världen.

Ökad kunskap om vacciner och graviditet

– Vaccinationsforskning har aldrig varit viktigare. När det väl kommer ett vaccin mot covid-19 kommer miljoner gravida kvinnor i världen sannolikt att erbjudas en sådan vaccination. Även om vår forskargrupp inte studerade covid-19-vaccineffekter, ger vår forskning om H1N1-vaccination ökad kunskap om vacciner och graviditet i allmänhet, säger Björn Pasternak, forskare och medförfattare, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.