Det visar en ny rapport om befolkningens hälsostatus och sjukvården i Sverige. Den nya rapporten Landsprofilerna är en del av Europeiska kommissionens initiativ “State of Health in the EU” som ges ut vartannat år för 30 länder.
Övervikt – ett växande folkhälsoproblem
Landsprofilerna tas fram gemensamt av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och European Observatory on Health Systems and Policies i samarbete med Europeiska Kommissionen. Av rapporten framgår bland annat att vissa riskfaktorer för hälsan, såsom rökning och alkohol, överlag är små i Sverige.
Ett växande folkhälsoproblem är däremot övervikt och fetma bland ungdomar och vuxna. Många riskfaktorer är också vanligare bland låginkomsttagare och lågutbildade, vilket bidrar till socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa och medellivslängd.
Fokus på öppenvård
När det gäller utgifterna för hälso- och sjukvård per invånare ligger Sverige tredje högst i EU. Samtidigt spenderar Sverige relativt lite på slutenvård. Fokus ligger istället på öppenvård och långvarig vård och omsorg.
Enligt rapportförfattarna bidrar decentraliseringen av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet med 21 regioner till regionala skillnader både vad gäller vård och vårdresultat. För att motverka dessa skillnader har Sverige föreslagit ett nytt omfördelningssystem som ska skapa en mer jämlik resurstilldelning.
Väntetider i vården
Liksom i flera andra länder är väntetiderna i vården ett långvarigt problem i Sverige, och köerna har i vissa fall blivit längre. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige relativt många läkare och sjuksköterskor. Bara 15 procent av läkarna är dock allmänläkare, vilket enligt författarna försämrar tillgängligheten i primärvården.
Genom förändrad arbetsfördelning mellan sjuksköterskor och läkare i primärvården har vården delvis blivit mer effektiv. Till exempel tar sjuksköterskor ett större ansvar för vården avkroniskt sjuka patienter.
Fem slutsatser som kan förbättra
I den övergripande “Companion Report” sammanfattas fem slutsatser som skulle kunna förbättra effektiviteten, tillgängligheten och anpassningsförmågan i hälso- och sjukvårdssystemen inom EU:
- Arbeta för ökat förtroendet för vaccinationer.
- Bättre utnyttjande av digitaliseringen för hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, till exempel att utveckla appar och andra innovativa ansatser för att öka befolkningens medvetande om hälsosamma levnadsvanor.
- Bättre uppföljning och mätning av tillgänglighet i vården för alla socioekonomiska grupper.
- Effektivisering av hälso- och sjukvårdssystemet och förbättring av dess anpassningsförmåga genom ändrad arbetsfördelning mellan olika yrkeskategorier.
- Initiativ till säker, ändamålsenlig och effektiv användning av läkemedel, som invånarna har råd med, behövs.
I Landsprofilen konstateras att Sverige ligger i framkant på alla ovanstående områden. Digital vård är på frammarsch och vaccinationstäckningen för difteri, stelkramp, kikhosta och mässling i Sverige ligger över Världshälsoorganisationernas rekommenderade mål på 95 procent.
