Det enligt nya siffror från statistikbyrån Eurostat som bland annat Svenska dagbladet rapporterar om.
Utan bestående krämpor
Enligt Eurostat kan en nybliven svensk 65-åring förvänta sig i genomsnitt 15 friska år utan bestående krämpor och det är fler friska år än jämnåriga i något annat EU-land.
Anledningen tros vara bland annat tillgång till god hälso- och sjukvård, bra bostäder och möjligheter till aktivitet och social samvaro, säger Susanne Iwarsson, professor med inriktning mot aktivt och hälsosamt åldrande vid Lunds universitet, till Svenska dagbladet. För samhället är det en viktig uppgift att stötta äldre till att vara aktiva så länge som möjligt, menar Susanne Iwarsson.
Sjukdomen förskjutits
Professor Yngve Gustafson vid Umeå universtet säger i en kommentar till Svenska dagbladet att även om de friska åren blir fler så ökar också tiden då vi är beroende och sjuka. Tiden med sjukdom har förskjutits till senare i livet och även blivit längre.
Ett exempel Yngve Gustafson nämner är att man i dag lever ungefär dubbelt så länge efter en stroke jämfört med för 30 år seadan.
Levnadsvillkor påverkar
Din hälsa när du blir äldre påverkas dock av vilka levnadsvillkor du har tidigare i livet. Enligt Yngve Gustafson skvallrar det om att det fortfarande klassamhälle. Han menar att hundratusentals fattigpensionärer i Sverige har dålig hälsa och inte råd att söka vård eller hämta ut mediciner.
De två sjukdomar som ökat allra mest i de högsta åldrarna är demens och depression. Enligt Sweold, en riksrepresentativ studie av levnadsvillkoren bland de allra äldsta, ökade den mentala ohälsan bland personer över 77 år med 68 procent mellan 1992 och 2011. Yngve Gustafson menar att det är sorgligt att det finns väldigt små möjligheter för gamla människor med svåra depressioner att få kvalificerad hjälp.
Meningsfulla aktiviteter
Susanne Iwarsson tycker att man måste försöka stötta äldre att hitta meningsfulla aktiviteter som också kommer andra i samhället till del, som volontärarbete. Hon tycker också att det behövs anpassningar i arbetslivet.
Att pensionsåldern blir mer flexibel så att den som vill kan vara med i arbetslivet längre är också en åtgärd säger Susanne Iwarsson till Svenska dagbladet. Samtidigt vill hon ha en diskussion om vilken roll man ska ha som senior, att äldre kanske inte nödvändigtvis måste fortsätta med sitt ordinarie arbete utan det kan finnas andra sätt att ta tillvara äldres kapacitet.