Kunskap om giftsvampar är svampplockarens försäkring för att en tur i skogen ska gå bra, säger Pelle Holmberg, en av Sveriges ledande svampexperter. Låt oss först slå fast det positiva:
Svampförgiftning är inte särskilt vanligt
Giftinformationscentralen får varje år mellan 1 000 till 2 000 förfrågningar om svampförgiftning, antalet varierar kraftigt beroende på om det är en bra eller dålig svampsäsong. Dödsfall är mycket ovanligt. I genomsnitt dör cirka tre personer varje årtionde i Sverige till följd av svampförgiftning. Av samtalen till Giftinformationscentralen är det en minoritet som leder till att patienten uppsöker sjukhus.
– Ungefär hälften av alla frågor handlar om barn under nio år som ätit så kallade ”gräsmattesvampar”. Det leder extremt sällan till en allvarlig förgiftning, säger Jonas Höjer, läkare på Giftinformationscentralen.
Mag-tarmbesvär vanligast
De allra flesta av de patienter som trots allt hamnar på sjukhus har oftast fått i sig en svamp med ett gift som ger mag-tarmbesvär. Illamående, kräkningar och diarré är de vanliga symptomen. Besvären kan vara jobbiga men leder sällan till bestående men. Dessutom finns svampar som ger allvarligare effekter och påverkan på nervsystemet, bland annat röd flugsvamp. Men oftast blir det inte heller av denna typ av svampar några bestående skador.
Så vad är det då i skogen som är riktigt farligt? Som bidrar till i genomsnitt sju allvarliga förgiftningarna per år med svåra skador på lever, njurar och i värsta fall alltså döden. Framförallt handlar det om tre svampar: Vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och toppig giftspindelskivling.
- Vit flugsvamp är extra lurig eftersom den kan förväxlas med matsvampar, inte minst champinjon. Är man det minsta osäker är det en god tumregel att inte äta vita svampar med vita skivor under, säger Pelle Holmberg. Ett liknande råd finns för att undvika toppig giftspindelskivling.
- Ät inte bruna svampar med bruna skivor, säger Jonas Höjer.
Angriper levern
Både lömsk och vit flugsvamp innehåller giftet amatoxin, som framförallt skadar levern.
- Giftet angriper inte direkt, utan det tar 8-12 timmar innan patienten märker av det, då oftast genom illamående och vattentunn diarré, säger Jonas Höjer. Den toppiga giftspindelskivlingen innehåller ett annat gift, orellanin, som också verkar långsamt men framförallt skadar njurarna.
- Även här är det först allmänna symptom, som sedan övergår i att patienten får svårt att kissa. Vätskebrist gör att njurfunktionen sätts ner ytterligare. Ungefär hälften av alla fall riskerar kronisk dialys och slutligen njurtransplantation, säger Jonas Höjer. Den långa tiden innan upptäckt bidrar till förgiftningens allvarliga förlopp.
- Eftersom giftet fått verka ostört under så pass lång tid är det inte mycket vi kan göra inom vården, annat än att ge intensivvård. I de allvarligaste fallen ligger patienten inne i en vecka, och svävar mellan liv och död. De första tre dygnen är kritiska, säger Jonas Höjer.
Osäker – plocka inte!
Det allra viktigaste rådet när man plockar och tillagar svamp är att veta vad man gör.
Man måste vara 100 procent säker, inte minst med nya svampar, säger Pelle Holmberg. Holmberg är mångårig svampexpert, utbildare och författare till en rad svampböcker, bland annat Nya Svampboken. Trots det är det inte i första hand böcker han rekommenderar för den som är nybörjare och vill lära sig mer om svamp och hur man undviker giftiga svampar. Följ med ut på arrangerade utflykter eller gå på utställningar. Då får man se, känna och lukta på svamparna, vilket man aldrig får tillgång till i en bok.
När man sedan köper en bok ska man köpa en som är skriven efter svenska förhållanden. En bok som är skriven i England eller Danmark är i princip värdelös för oss. Och köp boken efter intresse! Nybörjaren kan gott köpa en liten bok som täcker ett fåtal svampar, säger Pelle Holmberg. För den som fått upp svampintresset gäller det att hela tiden lära sig nytt. Lär dig en till tre nya svampar per säsong, så bygger du på din kunskap hela tiden, säger Pelle Holmberg.
Ny klassificering
För att göra nybörjaren säkrare har Pelle Holmberg tillsammans med en kollega introducerat ett nytt klassificeringssystem för matsvampar. Det gamla, med en till tre stjärnor som markerade om svampen var ”ätlig”, ”god” eller ”läcker” är från 1901.
Det var en svampboksförfattare som införde det. Han hade en god vän som var officer och som graderade svamparna precis som i det militära. Men eftersom det handlar om hur goda svamparna är, bygger systemet mycket på godtycke, menar Holmberg. Holmbergs eget system bygger på skalan 1-4, där 1 innebär matsvampar som bara kan förväxlas med annan matsvamp, 2 är matsvampar som kan förväxlas med olämpliga svampar, 3 är matsvampar som kan förväxlas med svagt giftiga svampar och 4 är matsvampar som kan förväxlas med farlig giftsvamp. I den sista gruppen återfinns exempelvis champinjon.
Det här ger en helt annan säkerhet. Är man nybörjare kan man hålla sig till ettorna, säger Holmberg. Förväxling mellan olika svampar är den enskilt vanligaste frågan Pelle Holmberg får från den intresserade allmänheten. På Giftinformationscentralen förbereder man sig också för säsongen, nästan samtliga frågor om giftsvampar kommer i augusti/september. Och Pelle Holmberg betonar återigen vikten av kunskap innan du ger dig ut i skogen. Det är A och O. Och glöm inte att vara 100 procent säker innan du plockar en ny svamp.
Giftinformationscentralen
Giftinformationscentralen ger information och råd om risker, symtom och lämplig behandling vid akut förgiftning. Vid misstänkt förgiftning ringer du 112 och begär giftinformation. Vid allmänna och förebyggande frågor ringer du 08-4566700.
Specialutbildade apotekare svarar i telefon och läkare med intensivvårdsutbildning har det medicinska ansvaret. Centralen tar emot cirka 75 000 samtal per år, av dem handlar cirka 60 000 om akuta förgiftningstillbud. Cirka 11 000 personer behandlas på sjukhus för olika förgiftningar varje år, och cirka 800 människor avlider till följd av förgiftning per år. Mer om Giftinformationscentralen läser du på www.giftinformationscentralen.se
Detta kan du göra vid svampförgiftning
- Kontakta alltid Giftinformationscentralen eller sjukvården vid misstänkt svampförgiftning. Det du själv kan göra är följande
- Försök identifiera svampen. Om du vet vilken svamp du ätit har sjukvården större möjligheter att snabbt ge dig rätt vård.
- Framkalla kräkning. Ju mer gift som försvinner från kroppen, desto bättre.
- Ät medicinskt kol. Kolet binder giftet till sig och förhindrar att det kommer ut i blodomloppet.
