Antalet strokefall i Sverige har minskat under en följd av år. Under år 2020 drabbades cirka 25 400 personer av stroke, en minskning med nästan 400 personer jämfört med 2019. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.
Stroke är när en propp eller blödning ger skador på hjärnan. Om rätt åtgärder sätts in snabbt kan många som drabbas av stroke överleva och komma tillbaka till ett bra liv. Stroke förekommer i alla åldrar men är vanligast bland äldre. Tre av fyra som drabbades av stroke under 2020 var 70 år eller äldre.
– Såväl antalet fall av stroke som antalet döda har minskat med cirka 40 procent sedan 2006. Det beror bland annat på att vården har blivit bättre på förebyggande åtgärder, till exempel läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen.
Strokedagen belyser hur det är att leva efter en stroke
Den andra tisdagen i maj varje år genomförs Strokedagen. Det är STROKE-Riksförbundet som sedan 2003 anordnat denna dag för att belysa hur det är att leva med följderna efter en stroke. Temat för årets Strokedag den 10 maj 2022 är Livslång Rehabilitering. Lokalföreningar anordnar föreläsningar och utställningar som vänder sig till allmänheten, strokedrabbade, närstående och till all den personal som i sin yrkesutövning vårdar, rehabiliterar och planerar för vardagen och i övrigt stöttar och hjälper de strokedrabbade.
Livet ett år efter stroke
Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård främst riktat till hälso- och sjukvårdspersonal samt beslutsfattare inom sjukvården. De samlar in, analyserar och följer upp data om insjuknande och sjukhusvistelsen. Utöver data från akutskedet genomförs även en uppföljning i form av en enkät efter tre månader och efter 1 år. De ger ytterligare värdefull information om strokepatienters hälsa och funktionsförmåga.
Riksstrokes rapport för 1-årsuppföljning av de personer som insjuknade i stroke under år 2019 baserar sig på en enkät som under 2020 besvarades av 10 918 personer. Svarsfrekvensen var 73 procent av de tillfrågade. Ur uppföljningen framgår bland annat att två tredjedelar av patienterna hade fortsatta besvär av sin stroke efter ett år. Var sjunde person hade fortfarande en så påtaglig funktionsnedsättning att han eller hon var beroende av hjälp från andra personer för att klara det dagliga livets aktiviteter för toalettbesök och påklädning (ADL-beroende). ADL-beroende var drygt dubbelt så vanligt hos patienter 75 år eller äldre jämfört med patienter yngre än 75 år, och något vanligare hos kvinnor än män.
Drygt två av fem patienter upplevde trötthet ofta eller ständigt. Var fjärde person uppgav att de ofta eller ständigt hade smärta, och var femte person uppgav att deras behov av smärtstillning inte alls var tillgodosett. 14 procent angav att de ofta eller ständigt kände sig nedstämda. Andelarna med smärta och nedstämdhet var högre bland kvinnor än bland män.
Trots att man insjuknat i stroke upplevde ändå merparten, 79 procent, att deras allmänna hälsotillstånd var mycket eller ganska gott.
Rehabilitering efter stroke
Rehabilitering är en viktig förutsättning för att bli bättre efter en stroke. Ofta påbörjas rehabiliteringen redan på strokeenheten, där en fysioterapeut och arbetsterapeut kommer och gör en bedömning och påbörjar träningen. Efter sjukhustiden fortsätter rehabiliteringen i form av egen träning, men också med stöd av fysioterapeut och arbetsterapeut inom primärvården.
Rehabilitering finns i olika former, och kan drivas av region, kommun eller privata vårdgivare. Öppenvård/dagvård innebär att patienten bor hemma och kommer till sjukhuset, rehabiliteringskliniken eller vårdcentralen för träning ett par gånger i veckan. Hemrehabilitering innebär att rehab-personal kommer hem till den som ska rehab-träna.
Under rehabiliteringen får man träffa flera olika yrkeskategorier: läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, psykolog, kurator.
I ett-årsuppföljningen via Riksstroke 2020 framgår att 16 procent av patienterna hade en pågående rehabilitering vid ett år, medan var fjärde uppgav att de hade behov av rehabilitering men inte hade det. Bristen på arbetsinriktad rehabilitering lyfts fram extra tydligt i uppföljningen. Få individer ansåg att de fått den yrkesrehabilitering de hade behövt. De flesta angav att de återgått till förvärvsarbete utan arbetsinriktad rehabilitering.
All träning och aktivitet är rehabilitering
Alla aktiviteter i det dagliga livet är träning efter stroke. Att klä på sig, laga mat eller sköta sin hygien är möjlighet för att träna kraft, koordination och finmotorik.
Självträning kan även vara att följa ett träningsprogram, delta i vattengymnastik, dansa eller promenera. Att lösa korsord och använda datorn gynnar också finmotorik och hjärnans högre funktioner.
Livslång rehabilitering efter en stroke
Förbättringar efter en stroke kan ske under hela livet. Vid en stroke så dör hjärnvävnad och nödvändiga funktioner försvinner, men det behöver inte vara för alltid. Hjärnans nätverk av nervceller kan byggas om och byggas ut under hela livet, och det ger möjlighet att lära om och lära nytt. Därför är det nödvändigt att träningen eller rehabiliteringen efter en stroke också fortsätter livet ut. Det är viktigt att vara aktiv för att bibehålla och utveckla sina förmågor. Det är en myt att man kan få en ny stroke om man tränar.
