– Vi behöver ta folks stress på allvar, säger Tomas Faresjö, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Än så länge är det vetenskapliga underlaget för att påstå att stress kan leda till hjärtinfarkt för tunt. En ny studie från Linköpings universitet visar att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av stresshormonet kortisol, månaderna innan infarkten.
– Vi ser skillnader i nivåerna av stresshormonet kortisol i hår mellan personer som fått hjärtinfarkt och de som inte fått det. Det signalerar att det här är en ny riskmarkör för hjärtinfarkt, säger professor Tomas Faresjö vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Studera stress
Idag kan vi känna stress och ha det runtomkring oss dagligen, men vi har inte alla svar på hur detta påverkar vår hälsa på lång sikt. Däremot vet man att plötslig känslomässig eller fysisk stress, som naturkatastrofer eller andra svåra händelser, kan utlösa en hjärtinfarkt.
Hur fungerar långvarig stress för oss?
Det har saknats bra metoder att mäta långtidsstress vilket har försvårat vidare forskning. Forskargruppen bakom den nya studien har vidareutvecklat en biomarkör där man mäter stresshormonet kortisol i människors hår, ungefär som årsringarna på ett träd. Detta gör att man kan mäta stressvärden flera månader bakåt i tiden.
– Om man frågar personer som har fått en hjärtinfarkt ”var du stressad innan du fick din hjärtinfarkt?” svarar många troligtvis ja. Men det svaret kan vara en efterkonstruktion och färgat av insjuknandet. Med vår metod kommer vi runt det, genom att vi har en biologisk markör som kan mäta bakåt i tiden och ger en bild av hur stressad personen varit månaderna innan infarkten, säger Tomas Faresjö.
Statistiskt säkerställt samband
I den aktuella studien, Stressheart, användes hårprover som var mellan ett och tre centimeter långa, vilket motsvarar ungefär lika många månader. De mätte kortisol i hårprover från 174 män och kvinnor i yrkesverksam ålder, som lagts in för hjärtinfarkt på kardiologkliniker i sydöstra Sverige. Forskare använde hårprover från mer än 3 000 jämnåriga deltagare i den nationella SCAPIS-studien (Swedish CardioPulmonary bioImage Study), som jämförelsegrupp till hjärtinfarktpatienterna.
Man fann ett statistiskt säkerställt samband mellan hjärtinfarkt och högre kortisolnivåer månaden innan infarkten. Även när forskarna tog hänsyn till andra etablerade riskfaktorer för hjärtinfarkt, som högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, tidigare infarkt, ärftlighet för hjärtinfarkt och diabetes, kvarstod att högt kortisolvärde i håret var en stark riskfaktor för hjärtinfarkt.
– Det är förvånande att den här biomarkören för långtidsstress verkar vara så stark även i jämförelse med vedertagna kardiovaskulära riskfaktorer, säger Tomas Faresjö.
Åderförkalkning och långtidsstress – framtida forskning
En hjärtinfarkt beror på syrebrist i en del av hjärtmuskeln. Oftast har det bildats en blodpropp som förhindrar blodet att komma fram i de blodkärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod, kranskärlen. Bakom de allra flesta hjärtinfarkter ligger ateroskleros, som också kallas åderförkalkning. Forskare vid Linköpings universitet kommer gå vidare och studera om och i så fall hur, långtidsstress och ateroskleros är relaterade.
Olika stressfaktorer
Då stress kan bero på många olika saker, såsom annan sjukdom eller på yttre faktorer som ekonomiska svårigheter eller svåra livshändelser, vet inte forskarna exakt vad som ligger bakom höga kortisolnivåer hos deltagarna i studien. Upplevelsen av stress hänger inte alltid ihop med olika stresshormoners frisättning som påverkar kroppen. Man kan med andra ord uppleva att man är stressad utan att kunna mäta det, precis som att kroppens stressystem kan gå på högvarv även om man själv inte känner sig stressad.
