I år ställer vi fram klockan natten mellan 28 och 29 mars. I de flesta telefoner, surfplattor och datorer sker det automatiskt men mången är de mikrovågsugnar, vanliga ugnar och såklart traditionella klockor som fortfarande behöver ställas om. Ett klockrent “kom ihåg-trick” är att tänka att på hösten ställer vi tillbaka utemöblerna i förrådet, det vill säga ställer tillbaka klockan en timme. På våren ställer vi däremot fram utemöblerna, då ställer du också fram klockan.
Därför infördes sommar- och vintertid
Vintertid är även känt som normaltid och infördes i slutet av 1800-talet i Sverige. Då fick hela landet samma tid till skillnad från tidigare då tiden faktiskt kunde variera från stad till stad. Sommartid infördes till följd av första världskriget som ett led i att att spara energi med tanken att utnyttja dagsljuset maximalt och därmed minska behovet av elektrisk belysning.
I Sverige har vi haft sommartid sedan 1980 och i stort sett sedan dess har diskussionens vågor gått höga huruvida det är något vi bör behålla eller avskaffa.
Omdebatterat fenomen
Vinter- och sommartid är ett omdebatterat fenomen. Många menar att man borde använda uttrycket “normaltid” för vintertid och avveckla sommartid. Idag ser många människors sömnmönster mycket mer annorlunda ut än förr och kritiker menar att Sverige borde ta efter länder som till exempel Ryssland som redan har tagit bort tidsändringen. EU-kommisionen föreslog redan 2017 att tidsomställningen skulle avskaffas och i mars i år hölls en omröstning i EU-parlamentet. Även om valet föll på att 2021 avskaffa den obligatoriska sommartiden har inte medlemsstaterna fattat något beslut. Här behöver rådet som medlemsstaterna ingår i landa i ett gemensamt beslut innan man tillsammans med parlamentet kan ta ett slutgiltigt beslut i frågan, bestämma om vi ska ha sommartid eller vintertid.
Forskare har dock varnat för att ett införande av ständig sommartid skulle kunna vara skadligt för folkhälsan och exempelvis öka risken för depressioner.
Kan påverka hälsan negativt
Huruvida tidsomställningen i sig faktiskt påverkar vår kropp har diskuterats i åratal. Det man har sett är att förändringar i sömn och dygnsrytm faktiskt påverkar vår hälsa. I samband med sommartid försvinner ju faktiskt en timme från vår ordinarie sömn. Den här omställningen kan leda till att du och din kropp behöver ett par dagar på sig, ibland till och med ett par veckor, att ställa om och komma in i en god rytm igen. Man har sett att vissa personer kan må sämre än andra och ha svårare att anpassa sig.
Dålig sömn kan leda till att du generellt mår sämre både fysiskt och psykiskt, får svårare att fokusera och blir mer känslomässig. Man har även sett att dålig sömn i förlängningen kan leda till sjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Allt detta är orsaker till att en del förespråkar att vi slutar ställa om klockan och enbart använder oss av normaltid, det vill säga vintertid.
Så påverkas din kropp när vi övergår till vintertid
Med vinterhalvåret kommer mörkret och såväl tidsomställningen som vintermörkret kan påverka dig mer än du kanske tror. Vintertid kallas även normaltid och innebär en extra timme på söndagsmorgonen. I praktiken ställs klockan tillbaka klockan 03:00 och blir då 02:00 – ett gammalt talessätt som gör det enkelt att komma ihåg detta är att när det är vintertid ställer vi tillbaka utemöblerna, och klockan. Vid sommartid ställer vi fram utemöblerna och klockan.
Att få en extra timmes sömn är inte lika besvärligt som att förlora en timme, vilket sker när vi ställer om till sommartid. Däremot innebär vintermörkret mindre solljus vilket kan hämma produktionen av det hormon som håller oss pigga, serotonin. Istället ökar det ämne som gör dig trött, melatonin. Det kan innebära att du känner dig mer nere, att du får mer sömnbesvär, att sötsuget ökat i kapp med trötthet och orkeslöshet och att rörligheten minskar. När det är mörkt och kallt tenderar vi att röra oss mindre.
Ta vara på ljuset
Ett sätt att förebygga hälsoproblem i samband med en tidsomställning är att utnyttja ljuset så mycket du kan. Ta en promenad när det är ljust ute, utnyttja det solljus som förekommer. Var försiktig med att utsätta dig för blått ljus, sådant ljus som kommer från smarta telefoner, datorer och surfplattor då det kan påverka din sömn negativt.
Se till att hålla igång även under vintermörkret och försök få en ordentligt god natts sömn även på vintern så din kropp orkar hålla igång tills det är dags att återigen ställa fram klockan.
Positivt med ljusare tider
En positiv aspekt med sommartid är att vi tar tillvara ljuset bättre. Ljus påverkar hälsan på ett bra sätt. Man ser även att den som är morgonpigg har lättare att anpassa sig till den nya tiden jämfört med personer som är mer morgontrötta.
Ljusare kvällar innebär också mer utrymme för aktiviteter efter arbetet och många blir även mer engagerade i motion och att vara ute och röra på sig vilket även det är positivt för vår hälsa.
—
Har du svarat på veckans fråga? Där frågar vi om vi ska behålla systemet med sommar- och vintertid eller om vi ska avveckla detta. Du kan vara med och svara på veckans fråga till vänster om den här artikeln eller genom att klicka direkt här.
