– Det går att se att snusarna dör tidigare i nästan alla kategorier av dödsorsaker som vi har studerat och att skillnaden kvarstår även när man tar hänsyn till övriga levnadsvanor och socioekonomiska faktorer (exempelvis en persons utbildningsnivå, yrke och inkomst), säger Marja Lisa Byhamre, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Hjärt-kärlsjukdomar vanlig dödsorsak
Snusare löpte så mycket som 28 procent högre risk att dö i förtid än icke-snusare, visade en av studierna i Marja Lisa Byhamres avhandling. De flesta av dödsfallen orsakades av hjärt-kärlsjukdomar och övriga orsaker (andra än hjärt-kärlsjukdomar och cancer), men även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. Före detta snusare hade också en förhöjd dödlighet, men den var lägre än bland aktiva snusare. Studien är den hittills största i sitt slag i världen. Man såg även att risken var förhöjd i alla grupper, det vill säga oavsett utbildningsnivå, lön och bostadsort.
Orsaken till förhöjd dödlighet hos snusare inte fastslagen
Studierna kunde inte se exakt på vilket sätt som snusandet orsakar högre dödlighet. Man såg inget tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller typ 2-diabetes.
Man såg att nivån av en inflammatorisk markör i blodet till och med var något lägre än för icke-snusare, vilket snarare borde vara en fördel. Däremot hade snusarna lägre nivå av D-vitamin i blodet än icke-snusare, vilket i andra studier har visat sig vara kopplat till bland annat förekomst av hjärt-kärlsjukdomar, depression och försämrad överlevnad. Dessutom hade snusande män förhöjda testosteronnivåer vilket också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Marja Lisa Byhamre menar att det återstår att ta reda på mer om orsaker bakom den ökade dödligheten och om riskerna kan förebyggas. Snusning är med andra ord inte ofarligt, även om cigarrettrökning är ännu värre för hälsan.
Snusning höjer blodtryck och hjärtfrekvens
Den svenska snustraditionen går tillbaka till 1700-talet och idag snusar omkring 23 procent av män och 6 procent av kvinnor i Sverige. Snus innehåller höga halter av nikotin likväl som cancerframkallande ämnen och andra substanser som skulle kunna ha negativ effekt på vår hälsa. Vid snusning sker fysiska reaktioner som att blodtrycket och hjärtfrekvensen höjs och behovet av syre till hjärtat ökar. De psykologiska effekterna är att man vid snusning blir mer alert och får en viss minskning av ångest. Den höga nikotinnivån i snus skapar ett snabbt beroende vilket gör att det kan vara mycket svårt att sluta snusa, när man väl börjat.
Om studien kring snusning och dödlighet
Studien gjordes på redan insamlade data från olika svenska undersökningar. I studie ett inkluderade man 169 000 män från en databas bestående av åtta stora studier om snusning. I studie två ingick 46 000 män och kvinnor från Västerbotten. Studie tre inkluderade omkring 900 personer i Luleå och studie fyra omfattade drygt 6 000 personer från Monica-undersökningarna i Norrbotten och Västerbotten.
