En översikt av det förändrade tobaks- och nikotinlandskapet
Historiskt sett har tobaksbruket i Sverige genomgått olika faser, med cigaretter och snus som huvudsakliga produkter. Efter andra världskriget var cigaretter på sin höjdpunkt, men sedan dess har deras popularitet stadigt minskat, och nu befinner sig rökningen på historiskt låga nivåer. Å andra sidan var snus populärt under tidigt 1900-tal men minskade dramatiskt på 1960-talet, för att sedan öka igen. Under det senaste decenniet har dock tobakslandskapet genomgått en markant förändring med framväxten av nya tobaksfria nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter (vejps). Sammantaget har tobaks- och nikotinanvändningen ökat under de senaste 10 åren.
Minskad tobaksrökning och hälsorisker
Den minskade tobaksrökningen har också resulterat i minskad tobaksrelaterad skada. Antalet lungcancerfall och KOL-fall har sjunkit avsevärt. Färre människor upplever negativa konsekvenser av närståendes rökning. Snusrökning har lägre hälsorisker jämfört med rökning, men hög snuskonsumtion har visat sig öka risken för diabetes typ 2 och hjärtinfarkt. Det finns även studier som indikerar en ökad risk för vissa cancerformer. Vad gäller vejping och vitt snus är långsiktiga effekter ännu okända, men båda innehåller oftast nikotin, som är beroendeframkallande och kan påverka hjärtat och kärlsystemet på kort sikt.
Tillgänglighet och pris på tobak
Tillgängligheten till traditionella tobaksprodukter som cigaretter och tobakssnus har minskat något, med färre försäljningsställen och minskade smugglingar. Priset på tobak har också ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Däremot har tillgängligheten till nya tobaksfria nikotinprodukter ökat, med fler ställen som säljer e-cigaretter och andra nikotinprodukter som inte kräver licens. Dessutom är de ekonomiskt mer tillgängliga eftersom de inte beskattas lika högt som traditionell tobak.
Könsskillnader och åldersfördelning kring tobaksbruk
Historiskt sett har män haft högre tobaksanvändning än kvinnor, men de senaste decennierna har rökningen minskat i båda grupperna, och könsskillnaderna är nu små. Bland skolungdomar är det fortfarande vanligare för flickor att röka. Snus var länge populärt bland män, men användningen har ökat bland kvinnor under det senaste decenniet, vilket minskar könsskillnaderna. Ungdomar och unga vuxna i åldern 17–29 år har den högsta andelen rökare, snusare och vejpare, särskilt av vitt snus.
Sociala skillnader i tobaksbruk
Sociala skillnader är tydliga när det gäller rökning, med en ökad förekomst i grupper med kortare utbildning, låg inkomst, arbetslöshet, ensamstående och utrikesfödda. Dessutom är rökning vanligare bland ungdomar som har skolproblem, skolkar ofta eller går på skolor med låg andel högutbildade föräldrar. Skillnaderna är inte lika tydliga när det gäller snus.
Regionala skillnader kring snusning och rökning
Regionala skillnader i användningen av snus är betydande, med en högre förekomst i norra delarna av landet och i landsbygdskommuner med låg befolkningstäthet. Rökning uppvisar inte lika tydliga geografiska skillnader. Sverige har generellt sett en lägre andel rökare jämfört med många andra europeiska länder, men när snus tas med i ekvationen blir nivåerna mer jämförbara.
Koppling mellan tobaks-/nikotinanvändning och andra beteenden
Studien visar på betydande skillnader när det kommer till narkotikautprovning bland individer som snusar jämfört med de som inte gör det. Bland skolungdomar som konsumerar snus är sannolikheten att ha provat narkotika hela tre gånger högre än bland deras icke-snusande motsvarigheter. Mönstret fortsätter även bland vuxna snusare, där det är dubbelt så vanligt att ha erfarenhet av narkotikautprovning jämfört med dem som inte snusar.
Rapporten ger en djupgående översikt av den komplexa tobaks- och nikotinlandskapet i Sverige och pekar på behovet av fortsatt forskning och förebyggande åtgärder för att hantera dessa utmaningar och förbättra folkhälsan.
