Enligt en nyligen publicerad studie från forskare vid Stockholms universitet, som presenterats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics, ledde denna reform till en betydande ökning av antalet för tidigt födda barn.
Andelen för tidigt födda barn ökade
Syftet med snabbhetspremien var att skydda föräldrars ekonomi när de fick barn med korta tidsintervall. Emellertid visar forskningen att under de sex år som reformen var i kraft ökade den faktiskt andelen för tidigt födda barn med hela 26 procent. Enrico Debiasi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, betonar att dessa resultat är övertygande och pekar på att när reformen justerades till 30 månader minskade antalet för tidigt födda barn med 11 procent under följande år.
Lägre föräldraersättning vid andra barnet
Majoriteten av föräldrar i Sverige får omkring 80 procent av sin lön i föräldrapenning. Men föräldrar som redan har ett barn kan, på grund av tidigare oavlönad ledighet eller övergång till deltidsarbete, få lägre ersättning när de får ytterligare ett barn. Enrico Debiasi noterar att detta är särskilt vanligt för svenska kvinnor efter en period av föräldraledighet.
Reformen med snabbhetspremien infördes för att motverka denna ekonomiska förlust för föräldrar som får barn tätt inpå varandra. Den innebar att föräldraledighetsförmåner för föräldrar med barn födda inom 24 månader beräknades baserat på inkomsten före det första barnets födelse.
Negativa konsekvenser till följd av snabbhetspremien
Sol Juárez, docent och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, påpekar att reformen, även om den hade goda intentioner, hade negativa hälsokonsekvenser för både mödrar och barn. Hon framhåller att det inte förutsågs att föräldrar skulle försöka förkorta tiden mellan barnafödslar, vilket är kopplat till negativa hälsoutfall.
Utöver att uppmuntra föräldrar att försöka undvika ekonomiska förluster genom att föda barn tätt inpå varandra, ledde reformen även till att kvinnor sköt upp barnafödande för att skydda sin inkomst. Helena Honkaniemi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, påpekar att detta ökade andelen kvinnor som fick flera barn i senare åldrar, vilket i sig är en riskfaktor för flera negativa reproduktiva hälsoproblem.
Viktigt med hälsoperspektiv vid utformande av familjepolitik
Sammanfattningsvis belyser denna nya studie de konsekvenser som kan uppstå när hälsoperspektivet inte integreras tillräckligt noggrant i utformningen av familjepolitiken. Sol Juárez betonar att det är viktigt att överväga hälsoaspekterna när man formulerar politik som rör föräldraledighet för att undvika oavsiktliga negativa konsekvenser för både föräldrar och barn.
Studien, med titeln “Unintended perinatal health consequences associated with a Swedish family policy”, är en del av forskningsprojektet “De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv”, som leds av docent Sol Juárez. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och syftar till att tillhandahålla viktig kunskap för att uppnå Sveriges folkhälsopolitiska mål om social och hälsomässig jämlikhet för alla, genom att illustrera hur föräldraledighetsreformer också kan fungera som hälsopolitik.
